Piraja 1
FOLKHÖGSKOLA – VAD INNEBÄR DET EGENTLIGEN? Att lä
sa på folkhögskola är lite annorlunda, och alla är nog inte riktigt hundra med vad det betyder, och varför och när man väljer en utbildning på just en – folkhögskola. Här får du lite kort och snabb info: 1. På folkhögskolan möts olika människor, kulturer, livsvillkor och intressen. Det är i samtalet mellan alla dessa som nya insikter skapas och som man växer tillsammans med andra. I klassrummet är dialogen viktig. Ditt deltagande i gruppen är en del av folkhögskolans kännetecken. 2) På folkhögskolan finns mängder av kursinriktningar och även kurser på flera olika nivåer. En del läser på Allmän kurs för att komplettera sina luckor från grundskolan eller från gymnasiet. Några läser särskilda kurser för att få tid och möjlighet att fokusera på ett intresse man har. Andra läser kurser som utbildar dig till ett visst yrke. 3) Folkhögskolans Allmänna kurs, kan ge grundläggande behörighet till högskolan. När du är klar får du ett studieomdöme som gör att du kan söka till högskolan genom folkhögskolans urvalsgrupp. 4) En skola för vuxna Folkhögskolan vänder sig till alla vuxna över 18 år som vill studera. Varje folkhögskola försöker blanda människor med olika åldrar och skiftande bakgrund i sina kurser. Alla har gjort ett eget val att studera och ganska ofta är man i blandade åldrar. 5) Det finns ett brett utbud av musik-, teater-, och andra estetiska linjer på folkhögskolan. Många väljer därför folkhögskolan som en förberedelse för att arbeta med kultur även i framtiden. Det sjungs, spelas och skapas nästan dygnet runt på vissa folkhögskolor och på det sättet blir skolan ett levande kulturcentrum, i många fall också för hela bygden runtomkring. 16 PIRAJA NR 1- 2017 6) Folkhögskolans kurser har en tydlig koppling till samhället och världen omkring oss. Allt detta påverkar undervisningen. Visst sitter man i lektionssalar, men ibland flyttar man också ut kursen – iväg på studiebesök, eller bara till den miljö man ska lära sig mer om. Ibland startar man med läroboken, men undervisningen kopplar ändå till det som händer i, och utanför, klassrummet. 7) Folkhögskolan har inga centralt bestämda kursplaner. Det gör att det finns en frihet att bestämma innehållet i alla kurser. I vilken ordning du lär dig och hur en vanlig skoldag ser ut, kan variera helt och hållet beroende på omvärlden och vilka som sitter i rummet. 8) På folkhögskolan får studierna i traditionella skolämnen gå hand i hand med friare kunskapssökande. Förmågan att ta till sig och se nya infallsvinklar är högt värderad. Du får matnyttiga kunskaper för fortsatta studier och arbetsliv, men det sker på ett sätt så att du växer som människa samtidigt. Du får möjlighet att upptäcka dig själv och skaffa dig redskap för att påverka ditt liv, kanske i en ny riktning. 9) Att samlas kring matbordet har stor vikt på många folkhögskolor. Många folkhögskolor har dessutom ett internat där du kan bo under tiden du läser på folkhögskolan. Det ger förstås en speciell gemenskap som man inte alltid får genom andra skolformer. 10) Det finns 107 folkhögskolor som alla drivs av folkrörelser, ideella organisationer, stiftelser eller föreningar, och 43 stycken drivs av landsting och regioner. De värderingar och idéer som skolans huvudman har, påverkar folkhögskolans inriktning, kursutbud och aktiviteter. Därför finns det så många olika inriktningar.