Piraja 1
FRÅGOR & SVAR FOLKHÖGSKOLA Hur söker jag till en
folkhögskola? Du ansöker direkt till den folkhögskola du vill gå på. Kontakta skolan för att ta reda på hur du ska göra och vad ansökan ska innehålla. Söker du kurser på flera folkhögskolor måste du skicka en ansökan till varje skola. Varje folkhögskola ansvarar för sin egen för antagning, det finns alltså inte någon central antagningsenhet. På folkhögskola.nu kan du ansöka till vissa kurser genom att klicka på knappen ”Ansök här”, och fylla i ett formulär. Knappen finns på den aktuella kursens egen sida på denna webbplats. Alla skolor använder sig dock inte av samma möjlighet. När är sista datum att söka? De olika folkhögskolorna har olika ansökningsdatum och kurserna startar också på olika datum. På folkhögskola.nu står det angivet vid varje kurs när sista ansökningsdatum är och när kursen startar. Varje folkhögskola ansvarar också för sin egen för antagning och du ansöker direkt till varje folkhögskola. Vad kostar det att gå på folkhögskola? Själva undervisningen på folkhögskolan kostar inget. Däremot får man som elev betala för kurslitteratur, studiematerial, studieresor och luncher. De som väljer att bo på internat betalar då för kost och logi. Kostnaderna varierar mellan olika skolor beroende bl.a. på rumsstandard och antal måltider. Som riktvärde anges ca 4 500 kronor/månad för internatboende. 18 PIRAJA NR 1- 2017 Får jag betyg på folkhögskolan? Nej, folkhögskolan ger inga betyg i enskilda ämnen utan har ett eget bedömningssystem. Den som studerar på behörighetsgivande kurs (allmän kurs) kan få ett studieomdöme som är en sammanfattande bedömning av studieförmågan. Detta grundar sig på en gemensam bedömning som görs av alla dina lärare på skolan. Du kan också få ett behörighetsintyg där folkhögskolan intygar att du har uppnått en viss behörighet i ett ämne. Kan folkhögskolan ta emot en elev som bara är sexton år? Ja, men bara om hemkommunen betalar utbildningsplatsen på folkhögskolan. Folkhögskolorna får nämligen inget statsbidrag för studerande på Allmän kurs förrän det år de fyller 18 år. Kommunen har ansvar att erbjuda utbildning för 16-17-åringar. Enda möjligheten är att en kommun köper en plats på en folkhögskola, d.v.s. ger folkhögskolan ett uppdrag inom ramen för ett Introduktionsprogram på gymnasieskolan. Detta blir då en uppgörelse mellan kommunen och den enskilda folkhögskolan. Vänd dig till den gymnasieskola/rektor som ansvarar för introduktionsprogrammet i din hemkommun och hör med dem om de är villiga till en sådan lösning. Det är vanligare med 17-åringar på folkhögskola än 16-åringar. På folkhögskolans Profilkurser/särskilda kurser finns ingen centralt fastställd minimiålder utan där avgör varje folkhögskola själva. Men det är vanligt att det är 18 år som är gräns även på dessa. Jag vill gå en yrkesutbildning och jobba med människor. Kan jag göra det även om jag inte blev godkänd i matten på gymnasiet? På folkhögskola finns det yrkesutbildningar både på gymnasienivå och på eftergymnasial nivå. Om du inte har klarat matten så är du inte direkt behörig till kurserna på eftergymnasial nivå eftersom de har gymnasiekompetens som antagningskrav. Men, det kan ändå vara en idé att söka om du skulle hitta en kurs på eftergymnasial nivå som du gärna skulle vilja gå. Folkhögskolorna bestämmer nämligen själva vilka de tar in och de gör en samlad bedömning. Kanske är det möjligt för dig att läsa in matten vid sidan om. Ring och prata med skolan du vill komma in på. Yrkesutbildningar på gymnasienivå har vanligtvis inte gymnasiekompetens som ett krav - så dessa kan du söka. Observera att det kan finnas skolor som har valt att lägga till ytterligare antagningskrav än de generella som nämnts ovan. Ring då och prata med skolan ändå. Kanske har du erfarenheter som kan motsvara deras antagningskrav. Info: www.folkhogskola.nu