Byggaren 1
TEMA FÖNSTER Vid fönsterbyte och infästningar Så
hålls fukten borta När nya fönster ska sättas in i ett hus, antingen genom att de gamla tas bort, eller att ett nytt skikt av fönster tillkommer, är fästet för de nya fönstren viktigt. En riktigt gjord infästning innebär nämligen att fukt hålls borta från det installerade nya fönstret. I mma mellan fönster uppstår om tätningslisten mellan karm och innerbåge är dålig, säger Olle Åberg, en av Sveriges experter vad gäller detta med fukt och fönster. – Fukt som kommer in mellan glasen ska däremot vandra ut mot uteluft en exempelvis genom en dammlist eller viss luft växling, fortsätter han. Under många år var Olle Åberg anställd inom Boverket, där ett av hans specialområden var bland annat just detta, som att hålla fukten borta från fönster som skulle installeras. Utformningen och monteringen av det nya fönstret är synnerligen viktigt. Är det rätt, uppstår inga bekymmer vad gäller fukt. Annars kan fukt bli ett återkommande problem. Inomhusluft ska inte tränga ut och läcka in mellan glasen. Mellan karm och vägg krävs drevning med värmeisolering och en ångtätning mot insidan samt ett regnskydd och dränering mot utsidan. Infästningar i fasaden får inte lossna Vad är då viktigt att tänka på vid en korrekt infästning? Infästningar i fasaden görs exempelvis för stuprör, fönsterluckor och skyltar. Grundläggande är att infästningen ska vara beständig och hålla för belastningen, där vindlasten också är viktig att räkna med. Infästningar medför också en risk för vatteninträngning i väggen och såväl infästningen som det man monterar på väggen ska utformas så att regnvatten inte samlas mot väggen eller leds in i den. Om infästningen görs fel, kan den så småningom lossna. Olika väggmaterial ställer olika krav på infästningen. Lättbetong är ett poröst material och tegel hårt. I väggar med utvändig värmeisolering så ska infästningen sitta i stommen och inte i isoleringen. Detta är varje seriöst arbetande hantverkare självklart väl medveten om, det behöver knappast påpekas. – Tillverkarna har i anvisningarna om sina infästningsprodukter information av val av produkt och om hur en god infästning ska göras, påpekar Olle Åberg. BYGGAREN 2 2021 Fasad med 2- eller 1-stegstätning En vägg kan antingen ha 2-stegs tätning eller en 1- stegs tätning mot nederbörd. En 2-stegstätning är exempelvis en panel på trävägg. Mellan panelen och träväggen fi nns en ventilerad luft spalt som också är dränerande. Luft spalten brukar vara ca 2-4 cm. –Fasadskiktet är som en ”regnrock”, säger Olle Åberg. Vatten som läcker igenom fasadskiktet dräneras ut och materialen i spalten torkar. Det är den säkraste typen av yttervägg. 1-stegstätning är mer riskabel. Regnvatten som sugs upp i fasadmaterialet eller läcker in genom sprickor samlas inuti väggen. Många äldre tegelhus och lättbetonghus har massiva väggar. De klarar sig oft a genom att väggen kan lagra fukt och att den är oorganisk. – Det förekommer dock fuktgenomslag till insidan av ytterväggen på hus med massiva tegel eller lättbetongväggar, påpekar Olle Åberg. Det kan då bli mögel på tapeterna, speciellt bakom tavlor och bokhyllor. – Olle Åberg nämner också de hus i Sverige som byggdes i stor omfattning mellan 1986-2014. De byggdes med putsad fasad och trästomme. På trästommens utsida monterades en vindskiva, oft a av gips och mot denna en putsbärande värmeisolering av cellplast eller mineralull och fasadputs. Regnvatten som läckte in genom sprickor, infästningar, och vid fönster blev kvar inuti stommen, varvid det bildades rikligt med mögel och rötskador inuti väggen. – Boverket lät göra en statistisk undersökning av de putsade enstegstätade trähus som byggdes mellan1986-2005. Fuktskador fanns då i 42 % av småhusen och 22 % av fl erbostadshusen och i ytterligare lika många väggar fanns det risk för fuktskada. Fönster med kopplade bågar Fönster med kopplade bågar är 2 glasfönster. I nyare hus eller vid fönsterbyten förekommer 3 glasfönster. Mellan innerbågen och fönsterkarmen är det viktigt med en ångtät tätningslist som hindrar inomhusluft en att läcka ut. Mellan 19 bågarna kan en ånggenomsläpplig dammlist normalt användas. I vissa fall kan man behöva små ventilationshål bakom den yttersta bågen som släpper in uteluft mellan glasen. Ventilationsluft en till bostaden ska komma genom tilluft sventiler och inte genom att fönstren är otäta. – En bra tätlist mellan innerbåge och karm är väsentligt, säger Olle Åberg. Om inte, kan imma lätt uppstå mellan glasen. I en del hus kan det uppstå imma på insidan av fönstret. Det beror på att luft en i rummet är förhållandevis fuktig i förhållande till fönsterglasets temperatur. Orsaken kan vara dålig ventilation i rummet, eller exempelvis att fönsternischen är djup och man har en rullgardin. På nya hus med lågenergifönster så kan det under kalla stjärnklara nätter bli frost på utsidan av fönstret. Det beror på att fönstret har så bra isolerförmåga så att ytterglaset är kallt. – Vad det handlar om är att vattenånga som kommer inifrån, ej får ta sig ut i fönstret, påpekar Olle Åberg. Äldre fönster ofta i gott skick Olle Åberg påpekar att äldre fönster oft a håller en god kvalitet. De kan se nedgångna ut men är många gånger i ett gott skick. Ur energi- och underhållssynpunkt tycker dock många att det kan vara värt att byta fönster. –Gamla fönster är viktiga för byggnadens utseende, påpekar Olle Åberg. Bågar och karmar har fi na proportioner och profi leringar, som dagens industriellt tillverkade fönster kan sakna. – Ibland innebär därför ett fönsterbyte att byggnadens uttryck ändras jämfört med den ursprungliga, både utvändigt och invändigt och det ser inte alltid så bra ut. Nytillverkade träfönster är inte heller underhållsfria. STAFFAN RINGSKOG