Energigas 1
I korthet 3 FRÅGOR TILL … Samuel Ciszuk, energian
alytiker på ELS Analysis, om EU:s beslut att fasa ut fossila bränslen från Ryssland före 2030. 1 Hur kan förnybara gaser bidra till ett minskat beroende av fossil rysk gas? – Genom fortsatt utveckling av de olika alternativen. Alla de förnybara gaserna bidrar till ett minskat beroende av rysk gas i Europa, så länge man inte producerar ”blå” vätgas från rysk naturgas med hjälp av koldioxidlagring. 2 Vad innebär dagens höga energipriser för omställningen till förnybart? – Intressant fråga. Det minskar avståndet mellan de nya, gröna teknikerna och fossila bränslen. Där det tidigare har behövts styrmedel går det nu nästan av sig självt. Samtidigt ska vi inte bli för optimistiska. Höga energipriser är smärtsamma för konsumenterna. Krisen drar dessutom ner den globala ekonomin. Det gör att det inte blir samma fart i gröna investeringar, och det finns risk för inlåsnings effekter. 3 Hur påverkar diskussioner om energiberedskap och försörjningstrygghet inhemsk produktion av förnybar gas? – Det är säkert positivt. Försörjningstrygghet var ju en av de tre pelarna inom energipolitiken redan före krisen. Men från politiskt håll har man inte levt som man lärt. Successivt, under 20 års tid, har Europa satt sig i den här beroendesituationen. Nu måste vi ta tillbaka den regionala produktionen, och många olika energilösningar kommer att behövas. ANNA WAHLGREN 4 ENERGIGAS NR 2 2022 Den brittiska pilotanläggningen Sustainable Energy Centre utanför Birmingham ska producera biogasolen rDME. FOTO: UGI Unikt samarbete för mer biogasol De två globala gasolbolagen UGI och SHV ska tillsammans utveckla en ny biogasol, så kallad rDME. – Det här samarbetet ökar hastig heten i hur fort branschen kan bli fossilfri, säger UGI:s strategi och hållbarhetsdirektör Kenneth Dahlqvist. Krav på mer klimatsmarta bränslen baserade på återvinningsbara råvaror har påskyndat utvecklingen av nya gasolprodukter. Nu har ett unikt samarbete inletts mellan Kosangas, ägt av den amerikanska gasjätten UGI, och Primagaz, ägt av den internationell aktören SHV. Tillsammans ska de introducera och producera så kallad rDME – ett slags bio gasol där ”r” står för renewable och ”DME” för dimetyleter. Satsningen går under namnet Dimeta och ska kunna ersätta gasol, framför allt inom industrin. Ny molekyl på marknaden – De nuvarande processerna för tillverkning av biogasol räcker inte till för att våra kunder ska kunna bli fossilfria tillräckligt snabbt. Oftast förbrukas biogasolen i raffinaderierna, och används till att göra andra bränslen. Kenneth Dahlqvist Därför hjälps vi nu åt att introducera en ny molekyl på marknaden, säger Kenneth Dahlqvist. Biogasolen utvinns från biobaserade restprodukter som matavfall. Tekniken kan även använda gödsel, slam och rester från skogen. – Styrkan med den här metoden är att det är möjligt att blanda 20 procent rDME i vanlig gasol, utan att behöva byta utrustning. Man kan använda befintliga behållare, tankar och transportsystem. Det är förstås möjligt att få upp till 100 procent rDME, men då måste bland annat vissa packningar och tätningar bytas ut, säger han. Miljardinvestering De kommande fem åren ska cirka en miljard dollar investeras i den nya tekniken, och det är UGI, SHV och externa aktörer som tillsammans ska bidra till investeringarna. Planen är att sex produktionsenheter ska finnas på plats om fem år. Den första demonstrationsanläggningen startar i Storbritannien inom kort. Dimeta ska stötta marknaden att anpassa regler och standarder och ta fram projekt som bolagen själva och andra kan investera i. – Avsikten är att UGI och SHV ska köpa 40 procent vardera av den biogasol som tillverkas, resterande är till försäljning. Vi måste hålla marknaden öppen, annars uppstår monopol. Detta är en så pass stor förändring att hela gasolindustrin behöver vara med och dra åt samma håll. Det var dessutom ett krav från EU-kommissionen, som godkänt upp lägget . Med på tåget Kenneth Dahlqvist konstaterar att klimatmålen har knuffat industrin framåt och tvingat fram nya, kreativa lösningar. Men generellt har kraven på, och styrmedlen för, transportbränslen varit högre vilket gör att gasolbranschen har halkat efter, ett gap som branschen nu ska ta ikapp, säger han. – Gasol är en relativt liten nischprodukt som står för 1,2 procent av Sveriges energiförbrukning. Det har inte varit ett särskilt prioriterat område för politikerna, men också vår bransch och våra kunder ska ju med på tåget. ANNA WAHLGREN