Omtanke 1
Ranmali Fernando är socionom och SIP-samordnare i
nom ekonomiskt bistånd i stadsdelen Enskede-Årsta-Vantör i södra Stockholm. SIP-planer hjälper långtidssjukskrivna Personer som har kontakt med både socialtjänsten och hälso- och sjukvård har rätt till en SIP-plan, en samordnad individuell plan. I stadsdelen Enskede-Årsta-Vantör i södra Stockholm arbetar socionomen Ranmali Fernando som SIP-samordnare inom ekonomiskt bistånd. Enligt henne är SIP-planer en viktig insats för långtidssjukskrivna. TEXT OCH FOTO: KARIN SKOGLUND – Vi behöver samverka med vården, vi saknar tillräckligt med kunskap om klienters hälsa och hälso- och sjukvårdens rehabiliteringsformer. Och hälso- och sjukvården saknar kunskap kring hur vi arbetar med arbetsrelaterade insatser, säger Ranmali Fernando, socionom och SIP-samordnare. Bestämmelser om SIP finns reglerat i både socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen sedan 2010. En SIP-plan är ett verktyg för att involvera klienten och alla professioner som arbetar med klienten. I planen görs en tydlig planering på vad klienten behöver och vem som ska göra vad. Alla medverkande i en SIP-plan skriver under planen för att intyga sitt ansvar. Uppföljning av planen görs tre månader senare och säkerställer att klienten inte faller mellan stolarna. Klienten själv har makt över planen och stort inflytande på planeringen. – Klienten får sin röst hörd. Många klienter tar också själva initiativet till en SIPplan, berättar Ranmali Fernando på sitt kontor som ligger i gamla slakthusområdet i Stockholm med Globen som siluett. Annars är det vanligt att en socialsekreterare ser behov av en SIP-plan och stämmer av det med sin klient som först måste ge ett sekretssmedgivande. Klienten bestämmer själv vilka personer som ska vara med på SIP-mötet. Exempel på personer som kan medverka är läkare, kurator, boendestödjare, biståndshandläggare, socialsekreterare och många fler. SIP-SAMORDNING ÄR VANLIGT för barn och unga, men inte lika vanligt inom ekonomiskt bistånd, menar Ranmali Fernando. och har många klienter som har fått försörjningsstöd under lång tid. Många är utlandsfödda som aldrig arbetat i Sverige och är långtidssjukskrivna. – Vi kan se att en sjukskrivning som börjar med fysisk ohälsa ofta också leder till psykisk ohälsa. Därför är det så viktigt för klienten att få stöd och hjälp att komma vidare. Hennes roll som SIP-samordnare är att underlätta för socialsekreterarna och bistå med hjälp. – Jag arbetar mycket med ärendedragningar med kollegor, jag samordnar »När klienten själv vill, försöker vi agera snabbt så att inte intresset försvinner« Stadsdelen började med SIP-samordning inom ekonomiskt bistånd i projektform för drygt ett år sedan. Målgrupp var långtidssjukskrivna som saknar sjukpenninggrundande inkomst. Stadsdelen är stor Ranmali Fernando SIP-mötena vilket innebär att jag är sammankallande, neutral mötesledare och står för dokumentationen. Jag samverkar också med vårdcentraler i området. När klienten gett sitt medgivande till en www.ssil.se | 43