Tidningen Energi 1
”Datahallarnas infrastruktur utnyttjas inte” Det
finns en felaktig syn på datahallarna. De är inte bara en belastning i elnätet, de kan också motverka effektbrist då de har egen kraftgenerering. När det pratas etablering av nya data- och serverhallar blir det oftast bekymmersamma miner, och frågor kring el- och effektbrist. Detta är en verklighet som möter Öppen Fjärrvärme. Att det råder el- och effektbrist ekonomin försenad nätutveckling. Men ledtider för nya stam- och regionnät beräknas vara 10-15 år. Inte minst kan det påverka etablering av datacenter som ofta vill ha omedelbar anslutning, påpekas i rapporten. Kortsiktiga åtgärder Slutsatsen blir att man föreslår en del kortsiktiga åtgärder för att undvika kapacitetsbristen. Några av dessa är: • Lokal elproduktion i belastade nät. Behåll befintlig produktion, ersätt eller modernisera befintlig produktion. • Genom tariffutformning och andra mekanismer kan kapaciteten i nätet utnyttjas mer effektivt. • Ny teknik ger nätföretagen bättre förståelse för nätets kapacitetsproblem. Med utveckling av en flexibilitetsmarknad ökar möjligheterna för att flytta belastning. Henrik Wingfors, enhetschef Energisystem på Energiföretagen Sverige, är försiktigt optimistisk i sin kommentar. Han hoppas bland annat på politiska initiativ: – Problemet med kapacitetsbrist i elnäten har vuxit de senaste åren. Det positiva är att det går att göra något, men det kräver att den nya regeringen relativt omedelbart tar itu med detta. Elnätsbolagen kan göra en del med nya förutsättningar: – Våra medlemmar med elnätsverksamhet kan göra en hel del med hjälp av tariffer och nya samarbeten. Vi kan tänka oss att elnätsföretagen till exempel anlitar företag för att laststyra värmepumpar eller hittar andra lösningar för att flytta användning i tiden och därmed hanterar lokala effektbegränsningar, säger Henrik Wingfors. i stamnätet som försörjer Storstockholms elnät är inget som Erik Rylander, chef för Öppen Fjärrvärme, förnekar. Men han tycker också det finns en uppsida, att datahallarna inte bara behöver bli en belastning i elnätet. – Man bör se datahallar som en möjlighet. De har egen kraftgenerering och batterier, som gör att de dels kan kliva ur elnätet när det är brist, dels kan bidra till nätets frekvensbalansering och potentiellt till och med exportera el ut mot nätet vid behov. – Idag utnyttjats inte datahallarnas infrastruktur fullt ut, men jag upplever det finns en öppenhet bland datahallsoperatörerna att utforska detta. Tekniken är inget egentligt hinder, menar Erik Rylander. Utmaningarna handlar om att hitta lämpliga affärsmodeller och incitament för såväl datahallar som nätbolag, enligt hans uppfattning. Se möjligheter Också hos elnätsbolaget Ellevio ser man datahallarna som en möjlighet: – Vi måste omvärdera och se tillväxten i datahallsanslutningar som en möjlighet, säger Kenneth Johansson ansvarig för regionnätet i Stockholm hos Ellevio. Han ser framför sig ett växande Stockholm, där stamnätet kan få svårt att klara ökad efterfrågan på el. Det kan då behöva kompletteras med alternativa lösningar för att säkerställa kapacitet. – Datahallars reservkraft, samt bortkopplingsmöjligheter av dessa, kan då vara ytterligare alternativ vi kan använda oss av, säger han. Nr 5 2018 Tidningen ENERGI 35