Lera SKÄRVOR Mutinas nya showroom, vårens hetaste
nyheter och skulptural keramik.
Lera KÄNSLA FÖR DETALJERNA Vi besöker Jonas Bohlin
s senaste skapelse Aira som nyligen belönats med Guldst
Lera PORTRÄTTET Keramikern Cecilia Kraitz fann sit
t konstnärliga uttryck i den uråldriga rakutekniken.
PORTRÄTT: CECILIA KRAITZ U Rakubrända plattor klä
r bardisken på Stockholmsrestaurangen Aira. TSkål med de för rakutekniken typiska krackeleringarna. E Cecilia Kraitz arbetar bara med naturliga pigment i glasyrerna. TRE PROJEKT ■ Väggplattor. Cecilia Kraitz började göra små keramiska väggplattor för 30 år sedan, och sedan dess har dimensionerna växt. Resultatet blir en form av abstrakt måleri, med plattorna som kanvas. Rakuglasyrernas oberäknelighet ger en rå och ursprunglig känsla, som en inblick i ett annat liv, menar hon. ■ Skålar. Precis som all keramik signerad Cecilia Kraitz bränns skålarna i den vedeldade ugnen utanför ateljén. När föremålet nästan är klart tas det ut och läggs i kutterspån. Där sker krackeleringarna som framträder ännu tydligare när soten från det rykande kutterspånet tränger in i dem. ■ Bardisken på Aira. Bardisken på den nyöppnade restaurangen Aira på Djurgården i Stockholm är klädd i keramiska plattor tillverkade med rakuteknik. Uppdraget fick Cecilia Kraitz efter att arkitekten Jonas Bohlin sett hennes verk i en utställning på Blås & Knåda. ingen väntan. Man är med hela tiden och lägger in, tittar, tar ut, kyler ner. Steget till att arbeta konstnärligt med lera var inte särskilt långt för Cecilia Kraitz. – Mina föräldrar har jobbat med keramik i hela sina liv, så lera och bränningar har alltid funnits hos mig. På senare tid har jag förstått att keramiken funnits med mig i mycket större utsträckning än vad jag tidigare insett. SOM DOTTER TILL två av landets mest namnkunniga keramiker och konstnärer, Gustav och Ulla Kraitz, ville Cecilia hitta en egen väg och ett eget konstnärligt uttryck. – Tanken var att jag skulle gå på Nyckelviksskolan, men istället fick jag barn tidigt. Under mammaledigheten blev jag snabbt rastlös, så jag började arbeta med lera. Istället för Nyckelviksskolan blev det sedan en folkhögskola i Skåne, där jag för första gången fick prova att bränna i vedugn. Jag blev otroligt fascinerad. Rakun blev min egen väg i det konstnärliga skapandet och det har varit viktigt för mig att hitta den. Den första vedeldade ugnen byggdes med pappans hjälp. Den nuvarande är betydligt större och finns utanför ateljén i Båstad, som också rymmer verkstad, utställningslokal och en elektrisk ugn. ” TILLGÅNGEN TILL SYRE KAN PÅVERKA GLASYREN ENORMT MYCKET, MEN JAG VÄLJER ATT INTE STYRA DEN.” CECILIA KRAITZ, KONSTNÄR Här tillverkades det verk som arkitekten Jonas Bohlin såg i en utställning på Blås och Knåda 2018, och de plattor som han sedan beställde, inspirerad av det han sett, till bardisken på Aira. – Han ville ha det metalliska uttrycket i ett verk jag visade där. Bardisken på Aira finns i ett rum med glaspartier mot vattnet och ett takfönster, vilket gör att ytan skiftar utifrån ljuset. Jag fick göra otroligt många plattor för att få till rätt känsla. Disken har ungefär 40 plattor, men jag gjorde minst dubbelt så många. TROTS ATT DET oförutsägbara ibland blir tidskrävande är acceptansen för det som inte går att kontrollera en central del i hennes konstnärskap. Wabi-sabi-läran, en japansk världsåskådning som handlar om att uppskatta en skönhet som är övergående, bristfällig eller ofullständig, präglar hennes arbete. – Wabi-sabi-läran har varit en enorm inspiration för mig och därför älskar jag rakun och det vedeldade. Tillgången till syre kan påverka glasyren enormt mycket, men jag väljer att inte styra den. Så slutresultatet är delvis en slump. Jag lägger in i ugnen och är sedan utlämnad till processen. En annan inspirationskälla är måleriet, och kanske är det därför Cecilia Kraitz också har gjort rakuplattorna till sina dukar. – Jag började göra små väggplattor för 30 år sedan. När jag skulle göra en utställning på Vandalorum baserad på en diktsamling av Göran Sonnevi valde jag att gå upp i storlek. Med rakuns speciella uttryck får man ett liv i bilden som är svårt att få fram på något annat sätt. Man får en oförutsägbarhet som ger spänning och variation. ■ 18 LERA #1 2021
Lera KAKELSPANING Stylisten Josefin Tolstoy slår h
ål på myten om den vita kulörens brist på dimensioner.
Lera FORM & TEKNIK Arkitekten Daniel Östman klär m
öbler i keramik.
Lera SUMMAN AV DELARNA Hanna Westin Skogh och Emel
ie Solklippa har skapat en magisk värld i mosaik.
Lera FYRA JORDNÄRA INTERIÖRER Många finner inspira
tion i naturen just nu – vi listar de snyggaste interiö
Lera REPORTAGE Vi kartlägger keramikens livscykel
och finner styrkorna i ett mångtusenårigt material.
Lera KAKELDETALJEN OMA har inrett en klädbutik med
behoven som kommer med nätshopping i fokus.
Lera KRÖNIKAN Amanda Borneke skriver om materialin
venteringen som en tidsresa.