Tidningen Energi 1
Många lagringslösningar på gång Intresset för ter
misk energilagring ökar hos energibolagen. Men för att få ett lager som är anpassat till verksamheten krävs noggranna projekteringar, menar Jenny Holgersson, forskare på RISE. B ehovet av termiska lager ökar i takt med miljökraven. Ju mer energi som kan sparas in, desto mindre miljöpåverkan. Samtidigt är lagren idag ofta kostsamma jämfört med redan installerade produktionsenheter. Jenny Holgersson, forskare på RISE, har tillsammans med Vattenfall och KTH ingått i Energiforsks studie om olika lagringstekniker. Enligt henne är valet av lager helt beroende på vad man vill ha ut. Därför är det viktigt att först besvara frågor som: Ska det ersätta en spetslast eller vara en del av basproduktionen? Hur ska det sys ihop med det övriga systemet? Vilken temperatur ska det hålla? Ska värmen växlas ut direkt eller ske med hjälp av värmepumpar? – Dessutom bör man göra klart vem ska äga lagret och vem som ska hålla i driften, säger hon. Gropar kan vara lösningen Hur ska då ett lager vara designat för att vara intressant för energibolagen? Jenny Holgersson säger att det är en fördel grop på uppemot 75 000 kubikmeter, lägger dit en duk, fyller på med vatten som värms till runt 90 grader och sen placeras ett lock ovanpå. – Lösningen kan fungera även i grustag, bergtäkter, gruvor eller dagbrott. Utgå från de lokala förutsättningarna och stirra dig inte blind på vad andra gör. Jenny Holgersson, forskare på RISE. att hålla så hög temperatur som möjligt som går att växla ut och inte kräver elförbrukande värmepumpar eller annan spetsproduktion. En annan fördel är om lagret kan leverera den effekt som behövs i nätet. När det gäller storskaliga lager tittar flest aktörer i Sverige på bergrum och borrhål. Men Jenny Holgersson vill även slå ett slag för stora sandgropar som är vanliga i Danmark. Metoden är enkel, säger Jenny Holgersson lite raljerande. Först gräver man en Framtida lösningar Men Jenny Holgersson påpekar också att det pågår forskning på lösningar som kan vara bättre anpassade för nästa generations fjärrvärme. Till exempel på termokemiska material i vilka man kan lagra värme som sedan kan bli både el och värme. Fördelen med kemisk lagring är att det går att ladda på ett ställe och sedan flyttas dit behovet finns. Andra framtida lösningar som forskarna tittar på är latenta material som bygger på fasförändringar, till exempel salter. Men utvecklingen kommer inte ske av sig självt. Jenny Holgersson säger att fjärrvärmebranschen med sin industriella storskalighet skulle kunna vara en möjliggörare för dessa tekniker. – Här kan branschen engagera sig i utvecklingen av tidiga prototyper så att de anpassas till fjärrvärmens förutsättningar. LENA WREEDE – Det är först vid större temperaturavvikelser som man börjar utnyttja värme i byggnadsstommen, men då hamnar man också utanför komfortintervallet, och det har vi inte tänkt oss. Hittills har det testats i ett mindre antal av de kommunala flerfamiljshusen. Men planen är att göra det i större skala. Om allt går som det är tänkt kommer effekten kunna styras ner med 50 MW. Ackumulatortank byggs på Hisingen En annan typ av korttidslager är den ackumulatortank på 22 000 kubikmeter som just nu håller på att byggas vid Rya kraftvärmeverk på Hisingen, och som ska vara ett stöd för hela fjärrvärmesystemet och även innebära vissa besparingar. Bland annat i fråga om den variation som uppstår i kraftpriserna genom utbyggnaden av vindkraften. – Behovet av kraftvärmeproduktionen har ökat för att täcka upp de dagar då det inte blåser, men också ett behov att ladda in elöverskottet när det blåser mycket. Med ackumulatortanken kan vi köra kraftvärme och värmepumpar flexibelt efter elpriser och vi blir mer oberoende av aktuellt värmeunderlag. Förutom ackumulatortanken finns planer på ett betydligt större säsongslager i berggrunden under staden. Idén kommer från Skanska och innebär att berget karvas ut med tunnlar och borrhål som sedan fylls med vatten. Temperaturen i lagret är tänkt att ligga runt 100 grader och knytas direkt till fjärrvärmenätet via värmeväxlare. – Fördelen med ett gigantiskt lager är möjligheten att ta tillvara värmen från både avfallsförbränningen och spillvärmen från raffinaderierna under sommaren då värmebehovet är lågt. Även överskottselen från vindkraften kan lagras genom att elen vid överskottssituationer används till att driva värmepumpar som höjer temperaturen överst i lagret, säger Lennart Hjalmarsson. – Ett berglager är en underbar teknik, men den kostar mycket och än så länge är vi i utredningsstadiet. Först om åtta, tio år kan det bli verklighet. En stor utmaning är ekonomin. Där kommer vi att behöva stöd. Med ackumulatortanken kan vi köra kraftvärme och värmepumpar flexibelt och vi blir mer oberoende av aktuellt värmeunderlag. Lennart Hjalmarsson, utvecklingsi ngenjör på Göteborg Energi. TIDNINGEN ENERGI NR 4 2019 33