Tidningen Energi 1
GÄSTKRÖNIKA Så kan bondepraktikan lära oss om ene
rgilagring B rukar du hugga upp någon kubik björkved när du är på landstället? Grattis, då är du i energilagringsbranschen! Vedtraven är ju inget annat än skördad energi som i väntan på att användas i bastu- eller stugkaminen lagras i en trevlig trave. När frågan om energilagring blir allt mer intensiv är det lätt att glömma att vi sått, skördat och lagrat energi i tusentals år, på en mängd olika sätt. Varför är energilagring så viktigt? Det handlar väl mer om att vi ska använda mer fossilfri energi? Precis, och det gör frågan om energilagringen ännu mer aktuell. Som vi alla vet så lever vädret sitt eget liv och dess energi inte är ständigt tillgänglig för omvandling till el och vi får problem i synken mellan produktion och lagring. Tidigare gjorde det inte så mycket. Sol- och vindkraft stod för en mindre del av energiproduktionen. Med klimatomställningen ökar användningen av dessa intermittenta energikällor. Samtidigt elektrifieras våra fordon vilket ökar efterfrågan på el. Nyregistreringen av laddbara bilar ökade med 44 procent i april jämfört med april förra året enligt BIL Sweden. Närmare hälften av dessa var rena elbilar, i april förra året var det var femte. tekniker för energilagring än de vi har idag. En sådan är tryckluft. I Sverige har vi en mängd bergrum sen kalla krigets dagar, betalda med tidigare generationers skattepengar. Tryckluftslagring kräver stora utrymmen och här finns den. Sverige har också mycket kunnande om turbin-, kompressor- och bergteknik. Här finns en nisch för svenska företag. ”Vi bör prova fler tekniker för energilagring än de vi har idag.” Energilagring blir allt viktigare för att kunna integrera förnybar energi i den energi som används för främst transport men även uppvärmning. När en helt ny stadsdel för 20 000 hushåll byggs i den kinesiska kuststaden Yantai i Shandong-provinsen har visionerna för stadsdelen Hammarby sjöstad tagits med som förebild. (Arbetsnamnet är Hammarby in Yantai). I Hammarby sjöstad var idén att både producera energi lokalt och använda restprodukter från sekundär energi. Det som saknades var lagringen. Det ska bli spännande att se hur man löser det i ”Hammarby in Yantai”, där det finns ett stort teknikintresse och motivation att genomföra lösningar fullt ut. På batteriområdet pratas om en disruptiv revolution och vi läser dagligen om nya tekniker och initiativ. Framför allt händer saker runt fordonsbatterierna, där räckvidden är viktig. Men bilbatterierna rymmer också en möjlighet genom återanvändning. Att batteripackar blir segare att ladda och får sämre uteffekt innebär inte att de slutar funka helt som energilager. De kan få nytt liv som energilager i byggnader, till exempel. Med tanke på nyregistreringen av elbilar innebär det att vi inom tio år kommer att stå med en mängd fordonsbatterier att använda på nytt. Det bör vi ha med i beräkningarna. Just nu är omfattande energilagring kostsamt, om vi bortser från vattenkraften som har ”inbyggd lagring” med sina dammar. Samtidigt får inte kostnaderna vara det enda argumentet om vi ska klara energifrågan och klimatet för kommande generationer. Vi bör prova fler Optimal energihantering i våra moderna samhällen kräver en helhetssyn. Kanske kan vi använda bondepraktikan som inspiration? För precis som med spannmålet måste vi ha rätt kunskap om att så, skörda och lagra för att få en uthållig användning av energin. Och återvinna om det är möjligt snarare än slänga. Ett kretsloppstänkande som i det gamla bondesamhället, men nu även i våra städer. Magnus Lindén Seniorkonsult energi, Sweco TIDNINGEN ENERGI NR 4 2019 35