Tidningen Energi 1
i Triangeln i Malmö används akviferer, det vill s
äga grundvattenlager i marken. Anna Denell berättar att Vasakronan relativt nyligen antagit en helt ny energistrategi. – Nu har vi satt fokus på hur vi ska producera energi rollen. Det är intressant för oss och skulle kunna innebära ett helt annat sätt att tjäna pengar på våra fastigheter. Det kan fungera så här: En aggregator tecknar avtal själva och lagra överskottet. Vårt långsiktiga energimål är faktiskt att vi inte ska behöva köpa någon energi. Men vänta nu! Talade vi inte om ett ökat samarbete? Innebär det du nu säger att ni helt vill klippa anslutningarna till näten? – Man ska inte tolka det på det sättet. Utan vad vi vill uppnå är att inte förbruka mer energi än vad vi själva klarar av att producera. Men det behöver inte vara vid varje enskilt tillfälle. Vi kommer fortfarande att ha ett behov av att hämta energi från nätet men vi hoppas kunna göra det vid tidpunkter när vi inte behöver betala så mycket för den utan kanske till och med få betalt för det. – Vi tror att våra byggnader kommer att vara viktiga pusselbitar i energisystemet och att vi kommer att kunna ta en roll i framtidens energisystem som det finns ett behov och en affärsnytta i för någon annan. F rån att ha varit ensamma monoliter där energins väg varit enkelriktad blir byggnaderna nu en aktiv del i ett nät där energin kan flöda åt båda håll beroende på rådande effektsituation. Digitaliseringen är en möjliggörare. Här samarbetar Vasakronan exempelvis med start up-bolaget Myrspoven som utvecklar ett helt nytt sätt att se på styrning av fastigheter baserat på AI. Här tar en virtuell drifttekniker över reglagen som styr de olika flödena. Utifrån enorma datamängder, som fångas av sensorer som ofta redan finns i fastigheten, bygger datorn upp vad som brukar kallas en digital tvilling – alltså en virtuell exakt kopia av den fysiska byggnaden. Utifrån ofantligt många testkörningar i molnet kommer AI:n fram till en unik algoritm som styr varje byggnad. Men verkligt intressant är hur systemet i realtid kan samverka i ett systemperspektiv. – I EU:s energipaket talas det en del om aggregator3 LÄSTIPS Träd kan rädda världen Johan Tell Den underjordiska järnvägen Colson Whiteheads Väggen Marlen Haushofer med 10 000 villaägare med värmepump om rätten att kunna stänga av dem under kortare tidsintervall. För värmekomforten märks det knappt, men den kollektiva insatsen motsvarar ett kraftverk som inte behöver startas för att klara toppeffekten. – Det här skulle vi också kunna göra utan att behöva ha den tredje parten inblandad. Vi skulle kunna garantera en god inomhusmiljö även om inte alla ventilationsaggregat går precis hela tiden. Tecknar vi den typen av överenskommelse med våra hyresgäster så kan vi göra ganska stor skillnad med våra byggnader. J ust denna dag öppnade för övrigt Anna Denell morgontidningen med ett debattinlägg från Ulf Kristersson och Ebba Busch Thor som menar att Sverige behöver mer kärnkraft för att lösa effektbehovet. – Jag tycker att det är konstigt att man inte pratar mer om potentialen för energieffektivisering. Den är gigantisk. På mindre än tio år har vi halverat energianvändningen i vårt bestånd. Och nu har vi faktiskt bestämt att vi ska halvera den en gång till. Det kommer bli tuffare den här gången. Men det går. Lyckas man samarbeta kring en marknad för effektanpassning kan alltså ett fastighetsbolag få betalt för att inte använda el just för stunden. Lyckas man inte kan elbrist sätta stopp för stora infrastruktursatsningar och därmed också för Vasakronans nya kontorsetableringar. Så Anna Denell är angelägen om att samarbeta. – Men får jag vara lite elak? frågar Anna Denell. Hon får ett jakande svar. – Det är tydligt att en hel bransch står inför disruptiva förändringar, alltså att det dyker upp både enklare och billigare tjänster på en traditionell marknad. Man måste förstå att anpassa sina affärsmodeller. Men några verkar ha inställningen att om alla bara håller tyst så kan de fortsätta som vanligt. Grundvattnet kyler Sergelhuset När SEB valde att lämnade Sergelstan 2017 skapades en möjlighet få igång pulsen i avsomnade kvarter. Men lika intressant är hur man väcker liv i husets energilösning som funnits där sedan 1965. Under hela kvarteret finns en ”gigantisk termos” med grundvatten som lagras i Brunkebergsåsen. En så kallad akvifär, där energi kan lagras för att användas senare. Men akvifären föll mer eller mindre i glömska då fjärrkylan kom och användes enbart som backup för nödkylning av SEB:s stora datahallar. Men nu på sommaren pumpar den återigen runt vatten för att kyla huset. Det uppvärmda returvattnet pumpas sedan tillbaka och lagras till vintern då det används för värme. Redan första året kunde man sänka energianvändningen med 73 procent. Men det är långt ifrån den full potential när huset är färdigt för inflyttning. Visionsritning av nya Sergelhuset. TIDNINGEN ENERGI NR 4 2019 39 ILLUSTRATION: VASAKRONAN