1177 Vårdguiden Uppsala Tema gynekologisk cancer:
Catharina, 72, fick livmodercancer
tema * Gynekologisk cancer Vaginalcancer, vulvaca
ncer och äggstocks cancer Vaginalcancer är cancer i slidan, medan vulvacancer börjar i de yttre könsorganen. Äggstockscancer är cancer i äggstockar eller äggledare. Vaginalcancer är en sällsynt cancerform som uppstår i slemhinnan i slidan. Den förekommer oftast hos kvinnor i 60–80-årsåldern. Sjukdomen kan visa sig som dottertumörer, metastaser, till livmodercancer och livmoderhals cancer. Symtom: Blödningar eller missfärgade flytningar efter menopaus. Ibland blödning efter slidsamlag. Diagnos: Ett vävnadsprov kan visa om det är vaginalcancer. Behandling: Strålbehandling, ibland i kombination med cytostatika eller operation. Riskfaktorer: Infektion med hpv, humant papillomvirus. Vulvacancer är en ovanlig typ av cancer i de yttre könsorganen. Hit räknas de yttre och inre blygdläpparna, klitoris, urinrörsöppningen, slidöppningen och mellangården. De flesta som får sjukdomen är över 70 år. Symtom: Hård knöl eller knuta i vulvan. Sår som blöder eller inte läker. Klåda eller sveda i vulvan kan förekomma. Sådana besvär beror oftast på annat än cancer, till exempel svampinfektion, eksem eller torra slemhinnor. Diagnos: Ett vävnadsprov i vulvan kan visa om det är vulvacancer. Behandling: De flesta opereras. All synlig cancer tas bort och oftast undersöks även lymfkörtlar i ena eller båda ljumskarna. – De flesta blir botade med operation. Efter operatio+ Sök vård nen kan strålbehandling behövas, ofta i kombination med cytostatika. Ibland ges strålbehandling istället för operation, säger Kristina Hellman. Kontakta en vårdcentral eller gynekologisk mottagning om du har symtom som du tror kan bero på vaginalcancer, vulvacancer eller äggstockscancer. Riskfaktorer: hpv-infektion, hudsjukdomen lichen sclerosus som ger klåda och hudförändringar, oftast i underlivet. Rökning, nedsatt immunförsvar, till exempel på grund av immundämpande behandling. Äggstockscancer, eller ovarialcancer, är cancer i äggstockar eller äggledare. De flesta som får sjukdomen är 60–70 år. Symtom: Diffusa magsmärtor, buksvullnad, urinträngningar eller tryck mot ändtarmen. En knöl eller ojämnhet i magen. Trötthet, viktnedgång, minskad matlust eller tidig mättnadskänsla. Då äggstockarna ligger fritt i buken kan en tumör växa länge och sprida sig innan den ger symtom. Diagnosen ställs ofta sent. Diagnos: Utredning sker med gynekologisk undersökning, ultraljud, blodprov och datortomografi. För säker diagnos behövs en bukoperation. Behandling: Ofta behöver äggstockar, äggledare och livmodern opereras bort. – De flesta får även cytostatikabehandling. Ibland ges cytostatika för att krympa tumören före operation. I vissa fall ges även målinriktade läkemedel som fokuserar på specifika förändringar hos tumörcellerna och har mindre negativ påverkan på friska celler. Om cancern spridit sig kan det vara svårare att bli av med sjukdomen. Men behandlingsmetoderna utvecklas och allt fler kvinnor behandlas med framgång. Riskfaktorer: Antalet ägglossningar har betydelse. Graviditet, amning och användning av preventivmedel med två sorters hormoner, som kombinerade p-piller, hämmar ägglossningen och minskar risken. – Mellan 15 och 20 procent av all äggstockscancer beror på ärftlighet. Förändringen finns oftast i generna brca1 eller brca2 och ökar även risken för bröstcancer. Kontakta en cancergenetisk mottagning om flera genetiska släktingar har haft äggstockscancer. En utredning kan visa om du bär på dna-förändringen. MER INFORMATION 1177.se/acancer 1177.se/aggscscancer
1177 Vårdguiden Uppsala Gustav Mandelmann blev ope
rerad för artros:
1177 Vårdguiden Uppsala Längtar du också efter ber
öring?
1177 Vårdguiden Uppsala Nyfken på psykoterapi?