Omtanke 1
Rapporten hittar du på attention.se. 30 procent u
ppger att de inte har någon trygg vuxen i skolan att vända sig till. »...det har varit avsaknaden av goda relationer till lärare som gjort att skolfrånvaron eskalerade« jag gjort ett aktivt val att ta mig dit. Min resurslärare fokuserade aldrig på att jag kom försent och var missnöjd över det, utan han fokuserade bara på det som var positivt. Han kunde säga ”Hej, välkommen, hur gick det på matchen igår”. Han var personlig och jag märkte att han verkligen ville hjälpa. LINDA PLANTIN EWE är universitetslektor i specialpedagogik vid Högskolan i Kristianstad och utbildar specialpedagoger. Hon har också forskat på relationer i skolmiljön när det kommer till elever med NPF. – Sociala relationer är extra svårt för unga med NPF. Det kan också vara problematiskt för lärare eller andra som möter unga med NPF. Om relationen skaver känner sig den unge avvisad och det kan trigga igång hyperaktivitet och utåtagerande beteende. Hon berättar att man som professionell med kunskap om NPF kan lura sig själv att tro att det räcker. – Du kan hålla på med struktur, förutsägbarhet, färgkoder och tycka att du har gjort allt som krävs, men om du inte ser, lyssnar in och möter eleven så skjuter du bredvid målet. 28 | www.ssil.se VI SÄGER MYCKET med vårt kroppsspråk. Om du är missnöjd över den unges beteende så syns det på hur din kropp reagerar. Om du säger en sak och din kropp säger något annat så kommer ungdomen inte att tro på dig. – Du behöver kunna lyssna inåt. När jag möter en elev i affekt eller på ett sätt som jag inte förväntar mig så skapar det känslor i mig. Om jag inte kan identifiera de känslorna och erkänna dem för mig själv, då är risken ganska stor att jag agerar på de känslorna. När en ungdom upplever en miljö som hotfull blir det naturligt att avskärma sig från den hotfulla miljön. Någonting har skett som har gjort att tilliten har skadats. För att förmå en elev att komma tillbaka till skolan är det viktigt att återuppbygga tilliten och då är det relationer som är i fokus. I rapporten så uttrycker både barn och föräldrar att de inte blir lyssnade på. Barnen skulle önska att vuxenvärlden visar förståelse för att de vill vara i skolan och att de gör sitt bästa. Ett återkommande svar är att ha kontakt med en trygg vuxen och möjlighet till en avgränsad miljö. – Det är viktigt att lyssna in vad den här ungdomen är bra på, vad är det jag kan bygga vidare på. Ofta har de hört vad de inte är bra på och de bär med sig en del misslyckanden. Visa intresse och vara nyfiken är viktigt, säger Susanne Berneklint. Förmedla hopp är också något som är viktigt. Man kan ge exempel som ger igenkänning för att försöka visa att det finns hopp för framtiden, att det finns flera vägar att gå, även om man inte följer samma mall som alla andra. Susanne Berneklint, projektledare. ENLIGT RAPPORTEN FINNS det två stora framgångsfaktorer för en lyckad väg tillbaka till skolan. Det är delaktighet och samtal. – Man behöver göra ungdomen delaktig i beslut om stöd och när det gäller samtal behöver man visa nyfikenhet, lyhördhet och intresse. I ett avslutande panelsamtal sammanfattar deltagarna det som är viktigast för att skapa bra relationer. Att skapa ett emotionellt och personligt band gör att ungdomen känner sig bekväm och trygg. Du som möter unga med NPF ska inte vara rädd för att lyssna, det betyder mer än man tror. Speciallärare är specialutbildade för att bemöta personer med NPF, men alla som arbetar med målgruppen kan utveckla sin relationskompetens. Det är alltid den vuxne som har huvudansvaret för att ska