Omtanke 1
»Om relationen skaver känner sig den unge avvisad
och det kan trigga igång hyperaktivitet och utåtagerande beteende« pa en god relation. Attention har genom projektet ”Vägen tillbaka” tagit fram olika typer av stöd när det gäller problematisk skolfrånvaro. VID NPF FINNS en extra sårbarhet för att drabbas av psykisk ohälsa. Enligt rapporten har många av barnen kämpat hårt i många år i en otillräckligt anpassad skolmiljö. Ofta i kombination med väntan på vård och stöd. Det har lett till att de till slut drabbas av utmattningsliknande symptom som ofta är orsaken till att de till slut hamnar i total skolfrånvaro. De föräldrar som vittnar om en lyckad återgång till skolan berättar att de känt att skolpersonalen har visat empati, varit lyhörda, förstående och intresserade. De har också ofta upplevt att skolans förhållningssätt genomsyrats av att barnet ska få lyckas i sin takt. Den här kunskapen önskar de att de hade fått mycket tidigare, kopplat till frånvarosituationen: • Hur man förebygger psykisk ohälsa hos barnet. • Hur man hanterar självskadebeteenden. • Hur man ska tänka kring sin egen och hela familjens återhämtning. • Hur man kan få till rutiner och strategier som hjälper barnet. • Hur man stärker barnets självkänsla. • När ska man som förälder pusha sitt barn? När är det bättre att backa? • Hur man hanterar suicidtankar hos barnet. • Vilka rättigheter och skyldigheter de har enligt skol- och socialtjänstlagen. • Vilket stöd och anpassningar de har rätt till. Gemensamma nämnare i de berättelser som projektgruppen har tagit del av är väntan, en känsla av att man hamnar mellan stolarna och att man som förälder förväntas delta i många möten med många olika instanser. I rapporten framgår hur de olika instanserna inom vård, skola, och socialtjänst har svårt att samverka och att ansvaret ”bollas runt”. Genomgående är också att det är hög belastning samt hög personalomsättning inom BUP och habiliteringen, vilket kan innebär att man återkommande får träffa nya personer. Föräldrarna återkommer ofta till att de gärna skulle vilja bli avlastade i allt koordinerande med hjälp av en samordnare. En person som tar kontakt med olika instanser, ser till att man får hjälp med att ansöka om stöd och också för föräldrarnas och barnens talan i olika möten med till exempel skolan eller socialtjänsten. I mötet med familjer med problematisk skolfrånvaro Q Glöm inte att barnet vill gå i skolan och vill vara som alla andra, men kan inte. Q Vid NPF finns en ökad sårbarhet för att drabbas av psykisk ohälsa. Utmaningsliknande symptom är vanligt. Q Alla med NPF är olika och har individuella behov. Ta hjälp av barnet själv, samt föräldern, för att kartlägga vad som hindrar respektive främjar närvaro. Q Visa förståelse för att det är en utmanande situation där man som förälder försöker balansera måendet hos sitt barn mot olika krav i omgivningen. Q Många föräldrar till barn i skolfrånvaro och med NPF har egen funktionsnedsättning. Tydlighet, framförhållning och struktur är extra viktigt. www.ssil.se | 29