GLAS 1
” DET VAR LITE MOTIGT I BÖRJAN. JAG INSÅG ATT KOM
MA FRÅN TÖCKSFORS VAR ATT BEFINNA SIG I UNDERLÄGE. Jobb till vilket pris som helst Efter lumpen gällde det att skaffa jobb. Till vilket pris som helst. — 1991 var det tufft på arbetsmarknaden. Jag sökte över hela landet och var beredd på flytta vart som helst och hade väl nästan gett upp. Men så hände det oväntade. En måndag morgon! Chefen för Elektromekan knackade på min dörr. Jonas Nilsson, 21, hade blivit med jobb. — Jag gav allt, precis allt. Jobbade som bara den och sparade dessutom ihop till första bilen, en tvåfärgad Nissan Sunny, silverfärgad och mörkgrå. Tyvärr blev första anställningen kortvarig. Elektromekan tvingades skära ner och Jonas var en av dem som måste gå. Men, han tog nya tag. Gick en datautbildning och vips satt han en dag framför grundaren till Nordmarkens Fasader i Töcksfors. Företaget skulle anställa en ungdomspraktikant. Han glömmer aldrig den stunden, säger han. Rummet, grundaren som satt mitt emot honom bakom ett skrivbord och alla detaljerna som ingick i jobbet och nu presenterades för honom. Att det fanns så många profiler och sorters lister! En ny värld uppenbarades och hans uppgift var att sälja delar av den. Om inte kunden kommer till dig … Ganska snart fattade han att han slogs från ett slags underdogperspektiv. — Det var lite motigt i början. Jag insåg att komma från Töcksfors var att befinna sig i underläge. Töcksfors med sina drygt 1 100 invånare har med täta mellanrum figurerat i pressen med rubriker som handlat om nedläggningshot. Företag, skolor, badhus, affärer. Det man lever av är gränshandeln. Norska köpmän som etablerar sig i trakten och drar dit landsmän som vill köpa-köpa-köpa och kanske ta en fika. Men det var också i denna inventering och utforskande av det omöjliga som Jonas Nilsson såg det möjliga och fick den briljanta idén. — Jag åkte ut till våra kunder. Ut till byggplatserna och frågade vad de hade behov av. Jag mätte, kom med förslag och erbjöd service. Det var något de inte var bortskämda med. Och efteråt var jag där igen och frågade om det blev bra. Vårdar man en sådan relation har man första tjing när något ska bytas ut. Nu hade Jonas skapat ett band mellan företag och kund. Genom sin omsorg hade han fått kundens förtroende och nya beställningar som väntade. Han hade ju lösningar på nya projekt. 66 GLAS 2.2018 / profilen / Oss emellan är detta snudd på definitionen av den hårfina skillnaden mellan reklam och konsumentinformation. Att skapa behov av en vara som du inte visste att du ville ha. Sågade av grenen de satt på Jonas Nilsson började alltså 1993 på Nordmarkens fasader som ungdomspraktikant. Idag är han företagets vd. Under den här tiden har antalet anställda fyrfaldigats. Men var det bara den personliga närvaron ute på fältet som fick företaget att växa? — Nej, vi såg också att vi hade begränsat oss, rent geografiskt. Sett marknaden ur bara ett lokalt perspektiv, det vill säga inom en viss radie på både svenska och norska sidan. Töcksfors ligger ju bara fem km från norska gränsen och i Norge hade vi en storkund som sålde vidare och monterade våra partier. Han stod för hela 40 procent av vår produktion. Samtidigt såg vi hur byggmarknaden i Norge formligen exploderade och att vår kund inte hängde med. Det var lite frustrerande. Det är nu Jonas Nilsson tar ett djärvt beslut. — Vi kom fram till att vi hade bara ett val. Att såga av den gren vi satt på. Vi hade så mycket mer kapacitet att utnyttja, ville så mycket mera. Och vårt beslut föll väl ut. Vi fortsatte växa, fick nya samarbetspartners långt in i landet, hela Östlandet, Bergen, Haugesund… Är det någon skillnad mellan Norge och Sverige när det gäller att komma till beslut och skriva kontrakt? — I Norge är det mycket snabbare till beslut. Vi svenskar tar en runda till och ännu ett möte. Norrmännen gör det på plats och ofta är arkitekter och konstruktörer med. Glimrande goda oljeår Från sju anställda var man nu uppe i en skara på mellan 15 och 17 som idag landar på 30. — Det roliga var att vi började tänka tanken även när det gällde den svenska marknaden. Vi hade koncentrerat oss på Värmland och Dalsland men nu började vi leta kontakter längre bort. Vi berättade om våra tjänster och det spred sig. När vi sade att ”… dom handlar av oss” drog det med sig nya kunder. Vi gav support vid projekteringar och kom med nya idéer. Det kunde börja med en dörr och sluta med det inglasade trapphuset. Väl inne på byggplatsen väckte vi ett intresse för möjligheten i våra produkter. Norge och Oslo var under flera år de verkligt stora kunderna. >