Sten Omslag
Sten Innehåll
Sten Ordföranden har ordet: Stora steg mot vårt fo
ssilfria mål
Sten Kort & gott: Bröllopsstenar på Rügen, Agnes M
ohlin, Spårbarhet & the Green Deal
Sten K-sten: Millesgården
Sten Intervju: Roger Larsson
Sten Tema: Framtidens stenhuggare
TEMA MORGONDAGENS STENHUGGARE B arn, butiker och
bilder i all ära, men stenarbete smäller högre. Stina Ahlenius hade arbetat med diverse när hon för sex år sedan fick en överraskande fråga: ”Kan du tänka dig att jobba på stenhuggeri?” Det gällde ett vikariat på Orsa Stenhuggeri i Dalarna. Stora frågetecken. Hon visste inget om sten. – Jag hade inte ens en aning om att det fanns ett stenbrott i Orsa och hade väl den vanliga bilden av ett stenbrott, att vi står och hugger sten för hand, skrattar Stina Ahlenius. Hon är utbildad förskollärare och har arbetat i butik, men hade tröttnat på jobben hon haft. Hon blev nyfiken. – Jag åkte dit och blev kvar. I dag trivs hon utmärkt, är i full fart som gravstensdesigner med kundkontakt på kontoret. Som medlem i Slipstensgruppen handhugger hon slipstenar i sandsten på fritiden om somrarna. Exemplet Stina Ahlenius är en solskenshistoria i en annars något dyster verklighet när det gäller att locka arbetskraft till vår svenska stenindustri. Behovet är stort, men få tycks intresserade. Utbildningsplatser gapar tomma. På folkhögskolorna finns 65 estetiska kurser, 40 kurser för konsthantverk, 44 inom media och kommunikation, men inga stenhuggarkurser alls. Inte heller Hantverksakademin har haft några sökande till stenhuggarutbildningen på flera år. Kai Marklin, ordförande i Sveriges Stenindustriförbund, ser problemet som en del av en större trend i västerlandet. – Hela industrisektorn har problem med rekrytering, säger han. Jättelika företag som Scania och Volvo drabbas när dagens 20–25-åringar inte vill ställa sig på verkstadsgolvet. Den småskaliga möbel industrin, som påminner om stenbranschen, vittnar om samma problem. – Det är jättesvårt att hitta kompetens i dag, säger Benny Her - Kai Marklin. mansson som driver Gemla, Sveriges äldsta möbel före tag. Fabriken i småländska Diö erbjuder bland annat lärlingsplatser kopplade till ett tvåårigt hantverksprogram med studiemedel, men det är svårt att locka folk till småorter. – Hittills har vi fått in en lärling som har flyttat från Karlstad till Småland, säger Benny Hermansson. A 16 tt industrijobb inte lockar beror bland annat på att vi har tappat kontakten med tillverkningen och hur fysiska saker omkring oss egentligen uppstår. I vårt postindustriella samhälle har fabrikerna och industrijobben flyttat bortom horisonten och färdiga produkter anländer i containrar. Det finns ett vakuum kring produktion. Få vet hur mycket fysiskt arbete som ligger bakom en stentrappa, skulpturerna på slottet, kyrkfönstren eller den vanliga trottoarkanten. Jobben som syns är den storskaliga byggindustrins arbeten: snickare, elektriker, betongarbetare. Den andra, mer osynliga stenindustrin har tyvärr svårt att få fäste i det allmänna medvetandet. Människor utanför industrin har kanske också fastnat i gamla föreställningar om släggor, stendamm och knäckta ryggar från monotona arbetsliv. – Det finns förutfattade meningar om sten, att det är skitigt, tungt och att man sliter ut sig. Så är det oftast inte i dag, säger Kai Marklin och framhäver mångsidigheten i stenhuggaryrket: – Du gör nytta, och du tjänar pengar. Det är inte samma sak som för 50 år sedan, utan ett axplock av varierande arbetsuppgifter. Ena dagen sågning, nästa dag arbete med CNC-skärning, sedan hugga sten för hand som för flera hundra år sedan. Caroline Lenner, ägare av Orsa Stenhuggeri som är specialister på gravstenar, byggsten och slipsten i den typiska röda Orsasandstenen, håller med om yrkets mångsidighet. – Den finns många olika roller i ett stenbrott i dag och det är den bredden vi måste bli bättre på att visa upp, hur genuint och kreativt yrket verkligen är. Det är också viktigt att berätta om stenbranschens fördelar inom miljö och hållbarhet, anser hon. – Vårt material är det mest hållbara som finns. Det tror jag upplevs som mycket attraktivt i yngre generationer. Den svenska stenindustrins låga koldioxidavtryck blir allt viktigare, speciellt när transportkostnaderna från utlandet börjar bli avgörande. E nligt jobbnätverket Linkedins rapport Jobs on the Rise Sweden från 2022 finns titlar som mjukvaruförsäljare, dataingenjör och karriärrådgivare bland de mest attraktiva yrkena. De flesta hamnar i den digitala sfären med jobb i storstäderna. På en annan lista över ”toppjobb”, från Innovationsgymnasiet hittar man titlar som dataanalytiker, AI- och maskininlärningsspecialist, big data-specialist, apputvecklare och specialist inom det som kallas internet of things. Samtidigt skriker både sjukhus och stenbrott efter arbetskraft. – Vi dras ner i den generella negativismen om praktiska arbeten. Hantverk och industri ses inte som roligt, säger Kai Marklin. Med ett förflutet inom utbildningssfären har han bra koll på var svårigheterna finns. Han arbetade med stenskolan i Sibbhult, en gymnasial utbildning som fungerade långt in på 2010talet, sedan sjönk ansökningarna. Enligt Kai Marklin har alla industritekniska gymnasieprogram problem. Ser vi på statistik över sökande till gymnasieskolan 2019/20 ligger samhällsprogrammet högst, följt av ekonomi. 6 500 ungdomar sökte el- och energi, nästan lika många ville gå fordon och transport, medan det industritekniska programmet hade 1 900 sökande. Kai Marklin lägger ett stort ansvar på skolornas studievägledare, som sällan dirigerar ungdomar mot handfast industri, utan hänvisar till breda samhällsprogram, vägleder till akademins teoretiska yrken. – Det måste också finnas folk som har praktiska yrken. Just i gymnasieutbildningarna finns nyckeln till ett ökat intresse för stenindustrin, säger Kai Marklin och understryker att en stor del av utbildningen kan ske hos företagen. I ngen tycks vilja ta på sig Fristadskläder i dag, säger Christer Olsson på företaget Kungälvs Natursten, som han driver tillsammans med sina bröder Robert och Jerry. Han tror att det skulle vara bra om man redan på gymnasiet kopplade stenhuggaryrket till andra liknande, populära utbildningar, som plattsättare eller murare. – Om vi kunde få med natursten som ett tillval vore det myck et värt, säger han.
Sten Projekt: Centralplan i Stockholm
Sten Projekt: Kvarteret Boken / K57
Sten Projekt: Storkyrkan restaurering
Sten Projekt: Vildmannen restaurering
Sten Stenpriset 2022: Finalisterna
Sten Designprisvinnaren: Ebba Dahlgren
Sten Novus: Svenska folkets syn på återbruk
Sten Hållbarhet: LCA-mall för natursten snart klar
Sten Nyhet: ny marmormarknad i italien
Sten Juridik: Viktigt vid delegering
Sten Projekt: Tyresta nationalparksentré
Sten Krönikan: Robert Quaak, Steny
Sten Marnkaden: Annonser