Sten Omslag
Sten Innehåll
Sten Ordföranden har ordet: Stora steg mot vårt fo
ssilfria mål
Sten Kort & gott: Bröllopsstenar på Rügen, Agnes M
ohlin, Spårbarhet & the Green Deal
Sten K-sten: Millesgården
Sten Intervju: Roger Larsson
Sten Tema: Framtidens stenhuggare
TEMA MORGONDAGENS STENHUGGARE Kungälvs Naturste
n söker folk och Christer Olsson har tagit kontakt med gymnasieskolan i Kungälv och bjudit in elever till företaget. Skolan är positiv, men utväxlingen har varit liten. – Vi har ingen genialisk lösning. Vi har försökt med annonser, sociala medier och Arbetsförmedlingen. Vi har anlitat rekryterare och organisationer för nyanlända. Vi har sänkt kraven, men inget har egentligen fungerat bra, säger Christer. Det finns få gymnasielinjer att välja, även om de moderna stenjobben har många förgreningar. – Du kan arbeta med granit, marmor, gravstenar, datorer, du kan vara markentreprenör, CNC-operatör, tunnskiktssättare … Yrket borde vara mer attraktivt, bara tystnadsvallen kring stenyrkena kunde brytas. Nu har företaget just fått in en lärling. – Han har aldrig jobbat med sten, men han ville arbeta. Då får vi helt enkelt utbilda honom själva. Kungälvs Natursten vänder sig även ut i Europa, där stenhuggaryrket har en helt annan status i många länder. – Vi anlitar stenhuggare från Polen och Portugal som besitter djup kunskap. Polens stenindustri är 10–20 gånger större än Sveriges, det finns helt enkelt mer utbildat folk och traditionerna ser annorlunda ut. I Polen är natursten ett självklart val även i privatbostäder, det ses sällan som lyxkonsumtion. A tt ett samarbete mellan stenindustri och skola kan fungera utmärkt vittnar Närkesten i Kumla om, ett av landets stora stenföretag på entreprenadsidan. Det grundades 1980 av folk från Yxhults Stenhuggeri, ett stort, landsomfattande företag som gick om kull. Närkestens vd Mikael Medin an ställdes som montör 1989 och blev se nare delägare. – Hälften av vår stab kommer från skolor, de flesta från byggymnasier. Vi sam ar betar med flera skolor i Närke, som bygglinjen i Hallsberg. Praktikanter får sedan arbete, till en början med plattsättning, säger han. – De som är intresserade och det funkar bra – Även om vi i stenbranschen har mycket att göra måste vi visa upp oss i skolorna, där människor funderar på vad de vill göra i livet. När jag växte upp var det ingen som talade om stenbrott och stenhuggarjobb. Caroline Lenner hade inte en tanke på att jobba med sten, trots att hennes pappa drev ett stenbrott. Nu ska hon bli mentor för en högstadieklass i Orsaskolan. Eleverna ska besöka stenbrottet och sätta sig in i industrin, i hållbarhetsfrågor och företagande och arbeta fram ett material som ska presenteras om ett halvår. Rekryteringen till det femtiotal svenska stenbrott som är aktiva i dag sker främst internt, oftast inom familjerna som äger och driver företagen. Barn till ägarna tar över, som Caroline Lenner som, efter tio år som fastighetsmäklare och projektledare i byggbranschen i Stockholm, flyttade hem och tog vid när hennes pappa Torsten närmade sig pension. – Jag upptäckte vilken potential som finns och hur bra materialet är, säger hon. Torsten jobbar fortfarande kvar tillsammans med ett par yngre stenhuggare. Caroline ser allvaret i rekryteringsproblemet, men påpekar att varje nyanställning måste gå i takt med andra investeringar för att optimera produktionen. – CNC-fräsar och linsågar är dyrbar utrustning. I Mikael Medin. med brukar få sommarjobb. Av dem blir några kvar. Personalen är ung, snittåldern är 30 år. Många kom för tio år sedan, trivs och har stannat. Flera arbetar och bor i Stockholm, bland annat med de långvariga arbetena på Kungliga slottet. Men hur ska intresset för sten spridas? Mikael Medin tror att stenarbetets naturliga tydlighet och yrkesstolthet blir mer åtråvärd i framtiden. – Som stenarbetare skapar du något påtagligt, du lämnar något handgjort efter dig och det finns en viktig mänsklig stolthet i det, säger han. Genom den platta, bildstyrda nutiden drar en våg av intresse för hantverk. Vi är fysiska varelser och det tycks som om vi till sist vill greppa tag med händerna. Många unga vill arbeta inom konstnärligt hantverk av olika slag, snickeri, byggnadsvård. Det är inte heller en nackel att ha en konstnärlig ådra i stenindustrin. – Det är ett fritt jobb, du är dig själv och gör ditt hantverk. Sociala medier har starkt påverkat hantverksyrkens status. – Någonstans finns en medvind, en ny sorts stolthet över att vara hantverkare, säger Mikael Medin, som ändå är optimist och tror att utvecklingen kan vända. Caroline Lenner på Orsa Stenhuggeri tror på uppsökande verksamhet: 18 dag mår stenindustrin i Sverige utmärkt och efterfrågan på svensk sten är stor. Men fylls branschen inte på med ny arbetskraft kommer det snart att bli stora problem, framförallt när ledtiderna för svensk sten blir väldigt långa. Kungälvs Natursten har inga egna stenbrott, utan förlitar sig på leverantörer i Sverige, Italien, Polen och Portugal. – Vi köper sten från hela världen. I våra egna led av leverantörer har många fått förlänga sina leveranstider. Det missgynnar dem med tanke på att byggmästare inte är kända för att ha långsiktig planering, säger Christer Olsson. Ledtider på 6-10 veckor kan vara acceptabla, men när det börjar dyka upp offerter med leveranstider på 36 veckor är inte beställarna medgörliga längre. Då väljer de ofta andra material eller utländsk sten, med ledtider på 4-6 veckor. När Carl von Linné besökte Dalarna 1734 hade stenhuggarna i Orsa lungorna fyllda med stenndamm och hostade blod. Många dog i 30–40-årsåldern. Hantverket var redan då uråldrigt. De äldsta bearbetade slipstenarna från Orsa har daterats till början av 1000-talet. Stina Ahlenius på Orsa Stenhuggeri behöver inte oroa sig för arbetsmiljön. Hon arbetar vid en da tor, formger texter till nya och återbrukade gravstenar, printar dem på duk. Det är också stenarbete. – Det är jätteroligt, varierat med mycket kundkontakt. Lyckas stenbranschen väcka intresset för stenhuggeri som yrke är behoven inte enorma. Det handlar inte om tusentals jobb, utan 150-200 nya personer i den svenska stenindustrin skulle göra stor skillnad. Det gäller alltså att missionera om stenjobbens mångsidighet och miljöfördelar. – Både vi inom stenindustrin och industrin generellt måste bli bättre på att berätta om de yrken som finns och hur de har förändrats, säger Caroline Lenner. – Många har en förutfattad bild av stenhuggaryrket. Sociala medier måste bli bättre och visa det kreativa i yrket och lyfta fram kvinnorna. Det är inte bara män i stenbrotten. Det gäller för unga att få en inblick. n
Sten Projekt: Centralplan i Stockholm
Sten Projekt: Kvarteret Boken / K57
Sten Projekt: Storkyrkan restaurering
Sten Projekt: Vildmannen restaurering
Sten Stenpriset 2022: Finalisterna
Sten Designprisvinnaren: Ebba Dahlgren
Sten Novus: Svenska folkets syn på återbruk
Sten Hållbarhet: LCA-mall för natursten snart klar
Sten Nyhet: ny marmormarknad i italien
Sten Juridik: Viktigt vid delegering
Sten Projekt: Tyresta nationalparksentré
Sten Krönikan: Robert Quaak, Steny
Sten Marnkaden: Annonser