JBF_1_2021 1
I det tempererade lagret på 600 kvadratmeter mell
anlagras känsliga demonterade byggprodukter. Det finns även en stor uppställningsyta utomhus för mindre känsliga produkter. Näringslivet bidrar Utvecklingen går generellt mot ökat återbruk. Exempelvis samarbetar Circular Sweden-medlemmen NCC med en dörrproducent för att ta fram processer för att demontera och returnera uttjänta fönster för att etablera ett cirkulärt återbruk. - Hållbar utveckling var tidigare ett flummigt begrepp, nu är det mer handfast och konkret. Företagen tar det mer på allvar och vi har exempelvis samarbetat lite med Beijer som har kommit med pallar med överblivet material som kan återbrukas. Vi kan försöka bygga en marknad i stället för att slänga det, säger Andreas Svendsen som understryker att de i mycket högre utsträckning vill samarbeta med näringslivet kring dessa frågor. För att skapa förutsättningar för en marknad för återbrukade produkter samverkar Mölndals stad med projektet Återbruk i Väst som drivs av Svenska Miljöinstitutet, IVL, och finansieras av deltagarna och Vinnova. Och de återbrukade produkterna som kommer att hanteras i lagret kommer att kopplas mot IVL:s digitala marknadsplats för återbrukat byggmaterial CCBuild. Öka kunskapen Andreas Svendsen ser positivt på utvecklingen men han anser att kunskapsnivån måste öka om vad som kan återbrukas så att det blir ordning och reda. - Exempelvis skulle branschorganisationer, såsom Svenskt Trä, i högre utsträckning kunna hjälpa till med vad man ska tänka på vid exempelvis återbruk av träkonstruktioner, så att det blir så enkelt som möjligt att återbruka trämaterial. Vi måste samarbeta för att skapa en eftermarknad för byggmaterial för att underlätta en omställning av samhället, säger Andreas Svendsen. Per Gidlund CIRCULAR SWEDEN Återvinningsindustrierna har grundat företagsforumet Circular Sweden vars mål är 100 procents cirkulära materialflöden för att skala upp återbruk och återvinning till industriell nivå. Exempelvis är Tarkett, NCC och White Arkitekter medlemmar i forumet. AVFALLSREGLER Målet med EU:s lagstiftningspaket om avfall är att fullständigt införa avfallshierarkin, och senast 2025 ska Sverige ha anpassat de svenska bestämmelserna till EU:s regler. Som ett led i detta gäller nya svenska regler från den 1 augusti 2020. Bland annat införs krav på byggoch rivningsverksamhet att sortera ut vissa avfallsslag och förvara dem åtskilda. Ansvaret för utsortering av hushållens bygg- och rivningsavfall har kommunerna. Målet är att 70 procent av det icke-farliga bygg- och rivningsavfallet ska förberedas för att återanvändas eller materialåtervinnas så att fler cirkulära materialflöden kan skapas. KRAV PÅ KLIMATDEKLARATION Regeringen vill införa krav på klimatdeklarationer för nya byggnader från den 1 januari 2022. Tanken är att kraven ska gynna fastighetsägare och entreprenörer som satsar på lösningar som har mindre klimatpåverkan. AVFALLSHIERARKIN Prioriteringsordning för avfallshantering Steg 1. Deponering Steg 2. Energiåtervinning Steg 3. Materialåtervinning Steg 4. Återanvändning Steg 5. Förebyggande (minska avfallets mängd och farlighet). JBF ■ 1-2-2021 19 Foto: Mölndals Stad