Nordens Tidning 1
Nordens Tidning Nadia Jensen Nielsen jobbar i en k
lädbutik i Nuuk.
Nordens Tidning Engagemanget var starkt och debatt
lustan stor när Föreningen Norden genomförde fullmäktige på Biskop
FULLMÄKTIGE Åsa Torstensson: ”FULLMÄKTIGE BLEV EN
ENERGIKICK SOM PUSHADE FÖRENINGEN FRAMÅT” Sedan Åsa Torstensson tillträdde som förbundsordförande i Föreningen Norden i maj 2020 har stora förändringar skett i föreningen – och i samhället i stort. Pandemin och kriget i Ukraina har i allra hösta grad påverkat föreningens arbete. På fullmäktige i juni antogs riktlinjerna ”Norden för framtiden”, som anger inriktningen för de kommande åren. Vad är det viktigaste kring föreningens fortsatta roll som du tar med dig från diskussionerna på fullmäktige? – Jag vill gå två tillbaka i tiden till 2020 då den förbundsstyrelse som tillträdde fick inriktningar som då fastställdes av fullmäktige. Under samma period gjorde pandemin det omöjligt för förbundsstyrelsen att träffas fysiskt och föra fördjupade diskussioner. En ny generalsekreterare (GS) hade precis anställts och de stängda gränserna i Norden gjorde att föreningens närvaro efterfrågades i samhällsdebatten. Åsa Torstensson menar att pandemin innebar en möjlighet för GS och andra företrädare att lyfta vanliga människors situation under gränsstängningarna gentemot regeringen och politiker. Det blev relevant att ha en nationell och en lokal organisation där föreningens medlemmar tog tydlig ställning. – Utifrån det tog förbundsstyrelsen steg tillsammans med kansliet där vi kunde utveckla och arbeta med nya digitala metoder. Genom digitala medlemsförmöten kunde vi lyfta upp nya frågor till en större målgrupp. Sverige blev rundare och fler kunde delta i debatten. Arbetet under de två pandemiåren la enligt Åsa grunden inför fullmäktige 2022. Det i sin tur ledde till en energigivande diskussion om Föreningen Nordens möjligheter och uppdrag på själva mötet. – Många hade varit med i vardagen och själva upplevt problematiken i gränsregionerna. Det krävdes att vi tog ett nästa steg kring vad som är 12 NORDENS TIDNING 3-22 offentliga Norden. Exempelvis så har vi en lagstiftning som är otillräcklig för distansarbete och gränspendling. Först under pandemin klargjordes det att gemene man förlorar på att det offentliga inte förstår vad integration i Norden egentligen innebär. Upplever du att det råder samsyn kring uppdraget bland medlemmarna? föreningens uppdrag de kommande åren. Kanske var det en öm punkt som kom fram ur pandemin. Diskussionen visade att det blev ännu tydligare att vi ska finnas med i de sammanhang som är till gagn för nordiskt samarbete. Och att återta tilliten människor emellan. Den blev väldigt tilltufsad under pandemin. Det var en katastrof för de flesta föreningar att inte kunna mötas och träffas; de demokratiska redskapen bygger på att man känner varandra och att man kan prata med varandra mellan de nordiska länderna. Nu krävs det ett arbete för att gå vidare. Fullmäktige blev en energikick som pushade föreningen framåt. Utifrån det du beskriver kan man nästan dra slutsatsen att det kom något gott ur pandemin för Föreningen Norden? – Ja, den blottlade en nordisk samverkan som rullat på och tagits för given. Föreningen Norden är 100 år gammal och det är lätt att rulla på och känna trygghet i det, men föreningens uppgift är inte slutförd. Fullmäktige gav ett tydligare besked om att här behövs Föreningen Norden. Överhuvudtaget behövs civilsamhällets föreningar – annars kommer vi inte vidare i samhällets utveckling. Och det är saker som inte går att beordra uppifrån. Integrationen i gränsregionerna till exempel är mer fördjupad än den kunskapen man hade i det – Fullmäktige ska diskutera och debattera och det fanns en öppen debatt kring förbundsstyrelsens underlag om inriktningen. När klubban väl var slagen gav det oss ett starkt uppdrag att arbeta utifrån. Vi kan aldrig tro att en samsyn mellan Norden är tagen för givet utan den måste erövras av varje generation. Vi har en uppgift att få unga människor att ta sig an det nordiska perspektivet och engagera sig, säger Åsa och fortsätter: – Vi har också distrikt och föreningar som jobbar utanför Norden, bland annat i Östersjöregionen och i Barents. Hans Wallmark, ordförande i Nordiska rådets svenska delegation och som inledningstalade på fullmäktige lyfte frågan om att det finns ett starkt nordiskt perspektiv att även kroka arm med kusiner i Baltikum och att det ger styrka gentemot omvärlden. Det blev en allvarsam diskussion kring hela situationen med pandemin och det säkerhetspolitiska läget som kommit upp med anledning av kriget i Ukraina. Vilken roll tror du/hoppas du att FN har om tio år? – Du ställer frågan mitt i ett skede när vi inte kan tänka svenskt. Vi står mitt i en försvarspolitisk och säkerhetspolitisk situation som gör att man måste ta ansvar i en omvärld som är skakig. Det finns åtaganden som föreningen har att göra och ta sig an utifrån medborgarnas perspektiv, men det finns inte några självklara svar och analyser. Nu gäller det bara att föreningen orkar ta sig an de här utmaningarna, orkar se och har mod att ge sig in och prata om vikten att engagera sig i det nordiska samarbetet.
Nordens Tidning Av alla Föreningen Nordens projekt
som Nordiska ministerrådet är med och finansierar är Nordjobb det
Nordens Tidning Carl Dalhammar forskar om vad som
krävs för att ställa om till ett -reparationssamhälle-.