Nordens Tidning 1
Nordens Tidning Nadia Jensen Nielsen jobbar i en k
lädbutik i Nuuk.
Nordens Tidning Engagemanget var starkt och debatt
lustan stor när Föreningen Norden genomförde fullmäktige på Biskop
NYA LEDAMÖTER Berit Öström: ”VI KAN VARA FOTFOLKE
T SOM FÅNGAR UPP MÄNNISKORS ÅSIKTER” Berit Öström är född i Karlskoga, har bott i Göteborg, Uppsala, Örnsköldsvik och sedan 2001 i Pajala. Att hon lärt känna olika delar av landet är en av erfarenheterna hon tar med sig som ny ledamot i Föreningen Nordens styrelse. Något som ligger henne mycket nära hjärtat är idrott och musik. – Jag har spelat fiol sedan jag var elva år. Det är den största glädjen, att spela tillsammans med andra. Var och en har en egen stämma och tillsammans blir det skönklingande musik. Det är lite samma sak i Föreningen Norden – samstämmigheten och gemenskapen. Berit är lärarutbildad och har varit platschef på Umeå universitet i Örnsköldsvik, äldreboendechef i Pajala och utbildningsledare vid Lapplands Lärcentra. Engagemanget i Föreningen Norden startade när hon flyttade till Pajala och sedan 2016 är hon ordförande i föreningens styrelse. I distriktet har hon varit verksam under sex år. Därifrån känns steget in i den nationella förbundsstyrelsen naturligt. – Jag har varit engagerad länge på lokal nivå och när jag kom med i distriktet fick jag vidgade vyer. Eivor Olofsson (distriktsordförande Norrbotten, reds anm) har peppat mig. Mitt hjärta klappar för lokalavdelningarna och medlemmarna. Det är viktigt att vi inte tappar bort detta när vi har fullt fart på utvecklingen i föreningen. Berits intresse för Nordenfrågor har ökat sedan hon flyttade till Pajala. Inte minst på grund av närheten till Finland. – Finland kom nära och det var spännande. Det var utlandet, samtidigt som vi var väldigt nära. Det var intressant att se hur folk flyttade runt. 2007 kom jag med på en språkkurs i Rovaniemi. Det inspirerade också. Samtidigt förde lokalavdelningen i Pajala en tynande tillvaro, men har vuxit och är nu mycket aktiv. – Det bästa sättet hålla kontakt med folk i andra nordiska länder är att hitta gemensamma intressen. Vi har haft flera projekt tillsammans med Finland och 2020 skrev vi en antologi tillsammans. I ett annat projekt lånade vi in vantar från olika personer i hela Norden och ordnade en vantfestival. Vilka frågor tycker du är mest angelägna för Föreningen Norden? – När Finland fyllde 100 år var vi ute och föreläste i skolorna. Vi kunde konstatera att dagens ungdom kan jättelitet om Finland så kanske kan vi hjälpa till där. Finland är nära och det är roligt och berikande att känna människor på andra sidan gränsen, att känna att vi hör ihop. Sedan kan vi jobba mer med Nordjobb mot ungdomar. Berit lyfter också fram vikten av att skapa nätverk mellan enskilda individer, föreningar och organisationer, såväl nationella som nordiska. – Utifrån specifika konkreta intresseområden tror jag sådana nätverk kan utveckla utbytet mellan människor och samtidigt ge medlemmarna tillgång till ett intressant innehåll. Hur ser du på Föreningen Nordens roll framåt? – Vi kan till exempel jobba på olika nivåer gentemot politiker. Föreningen Norden når ut i hela landet och vi kan fånga upp saker med hjälp av medlemmarna. Vi kan vara fotfolket som fångar upp människors åsikter om vad som är bra eller inte bra. Vilka är de största utmaningarna? – Rekryteringen av nya medlemmar. Vi tilltalar folk i övre åldersänden, men behöver fylla på med nya, gärna yngre medlemmar. I Pajala har ganska många nyinflyttade gått med i föreningen. NORDENS TIDNING 3-22 15 FOTO: PRIVAT
Nordens Tidning Av alla Föreningen Nordens projekt
som Nordiska ministerrådet är med och finansierar är Nordjobb det
Nordens Tidning Carl Dalhammar forskar om vad som
krävs för att ställa om till ett -reparationssamhälle-.