Nordens Tidning 1
Nordens Tidning Nadia Jensen Nielsen jobbar i en k
lädbutik i Nuuk.
Nordens Tidning Engagemanget var starkt och debatt
lustan stor när Föreningen Norden genomförde fullmäktige på Biskop
Nordens Tidning Av alla Föreningen Nordens projekt
som Nordiska ministerrådet är med och finansierar är Nordjobb det
Basen för Nordjobb finns i Köpenhamn Att jobba so
m nordjobbare har varit en vanlig väg in till andra jobb inom Föreningen Norden. Så är det även för Bo Nylander, programchef för Nordjobb i Köpenhamn. – Jag var nordjobbare 2007 och 2008. Dels i Skagen där jag jobbade i en fiskfabrik, dels i Tórshavn på Färöarna där jag jobbade i sjukhuskök och parkförvaltningen, berättar han. TEXT: MARIE LOUISE BERGH DEN ÖVERGRIPANDE administrationen för Nordjobb är förlagd i Köpenhamn. Därifrån administreras även verksamheten för flera av de nordiska länderna. Nordjobb finansieras av Nordiska ministerrådet och till viss del av Föreningarna Norden. Syftet med verksamheten är att öka mobiliteten på den nordiska arbetsmarknaden och öka kunskapen om språk och kultur i Norden. Tack vare Nordjobb har cirka 27 000 unga sedan 1985 fått möjlighet att uppleva ett annat nordiskt land. – Första året var antalet nordjobbare 949 stycken. Därefter har antalet legat på mellan 600 - 800 per år. 2019 var antalet 760 personer som kom från alla nordiska länder. Av dem var 243 svenskar, 284 finländare och 174 danskar, berättar No Nylander. Sedan kom pandemin. Något som 20 NORDENS TIDNING 3-22 inte stoppade verksamheten, men reducerade antalet till 376 personer, vilket är ungefär hälften jämfört med ett vanligt år. – Det var full verksamhet under pandemin även om Norges och Grönlands gränser stängdes helt under delar av perioden. I de andra länderna fick vi lägga extraarbete på att informera nordjobbarna om vilka regler som gällde. Till exempel krävdes karantänboende på Färöarna. Norge som normalt tar emot flest nordjobbare – 200-220 varje år – gick ner till 60 stycken 2020. Även Sverige tog emot färre eftersom många nordjobbare som kommer från Finland jobbar inom äldrevården, något som var svårt under pandemin. 2021 gick siffran upp till 437 personer och nu ökar efterfrågan på nytt. – Vi har en ökning av antalet sökande samtidigt som vi har fler jobb ute än vi har personer som kan ta jobben. Störst är intresset från svenska ungdomar. Antalet ansökare från Sverige i år, cirka 1 000, har inte varit så högt sedan 2014 då vi hade 1 362 stycken. Det finns också ett stort intresse från arbetsgivare, säger Bo Nylander. Även om det finns ett stort intresse från många ungdomar att söka ett Nordjobb finns det också ett antal utmaningar. – Vi har ett bra rykte hos arbetsgivare och ett stort intresse från dem. Däremot är det svårare att nå ut till ungdomar. I Finland hänger det ihop med språkfrågan. Vi har sett en minskning av ansökningar från Finland under många år och det i sin tur har stor påverkan på Sverige. Många av dem som kommer från Finland vill plugga svenska, men i och med att svenska inte längre är ett krav i skolan så minskar intresset. Svenskkunskapen har blivit sämre för varje år, säger Bo och fortsätter: – Vi har satsat mycket på att nå ut på annat sätt till finskspråkiga i Finland. Vi pratar med föreningarna och vi skickar ut information på engelska och finska. Samma sak gör vi på Island. Vi kan inte utgå ifrån att alla kan skandinaviska från början. Men de bristande språkkunskaperna gör också att det blir en utmaning att driva fritidsprogram. Ytterligare en utmaning är att lönenivåerna i Sverige är lägre än i Norge och Danmark. – Två saker lockar ungdomar. Att själva arbetet är spännande och annorlunda och det rent ekonomiska. Det är svårt att övertala norrmän och danskar att ta jobb inom vården i Sverige. Då får man försöka sälja in andra saker. I Finland där ungdomsarbetslösheten traditionellt är hög kan man locka med att det är lättare att få jobb i Sverige. FOTO: NORDJOBB
Nordens Tidning Carl Dalhammar forskar om vad som
krävs för att ställa om till ett -reparationssamhälle-.