Advokaten 1
GÄSTKRÖNIKA Förtroendet för rättsväsendet PETRA L
UNDH för en tid sedan publicerade brå rapporten Nationella trygghetsundersökningen 2017 – Om utsatthet, otrygghet och förtroende (rapport 2018:1). Undersökningen, som bygger på ett stort antal intervjuer med personer i åldrarna 16–79 år, genomförs årligen. Det senaste resultatet visar att förtroendet för rättsväsendet som helhet har minskat med 6 procentenheter i förhållande till 2016. För domstolarnas del minskade förtroendet med 5 procentenheter. 2016 hade drygt hälften av de tillfrågade (52 procent) stort förtroende för oss. 2017 hade denna siffra minskat till 47 procent. Under ett antal år dessförinnan låg siffran relativt konstant och resultatet 2017 kan alltså utgöra ett trendbrott. Att ett högt förtroende för rättsväsendet i allmänhet och för domstolarna i synnerhet är centralt i en demokrati behöver knappast påpekas. Ett högt förtroende är den kanske viktigaste anledningen till att man rättar sig efter våra domar och beslut. Ett högt förtroende innebär också att de som exempelvis utsätts för brott vågar polisanmäla det. Inom Sveriges domstolar bedrivs sedan flera år ett långsiktigt arbete med förtroendefrågorna. På vår domstol har dessa frågor stått i fokus under lång tid. Vi arbetar systematiskt med hur vi på bästa sätt ska bemöta dem som kommer i kontakt med oss och hur vi ska utforma våra domar och beslut för att dessa ska vara så tydliga och begripliga som möjligt. Vårt klarspråksarbete resulterade förra året i att vi vann Språkrådets utmärkelse Klarspråkskristallen för ”föredömligt klarspråksarbete”. Vi arbetar också systematiskt med mediefrågor. Att säkerställa att den information om oss som når medborgarna genom medierna är så allsidig och korrekt som möjligt är kanske vår allra viktigaste uppgift från förtroendesynpunkt. På vår domstol sker detta på olika sätt. Vi har en mediegrupp som arbetar med frågor som när och hur vi ska ta initiativ till kontakter med media genom pressmeddelanden, pressträffar etc. Alla domare måste också vara beredda att svara på frågor från media. De tränas därför på detta. Ett annat sätt att informera 24 Petra Lundh, lagman för Södertörns tingsrätt, skriver om det gemensamma ansvar för förtroendet för rättsväsendet, som aktörerna i rättsväsendet har. Hon konstaterar att i det så kallade Fittjamålet uppstod en hätsk debatt som skadade detta. Petra Lundh skriver att förtroende kan ta flera år av idogt arbete att bygga upp men det kan raseras på ett ögonblick genom några förflugna ord i fel situation eller genom en missvisande eller alltför förenklad medierapportering. om vår verksamhet är att använda sociala medier. Södertörns tingsrätt finns till exempel på Twitter, Facebook och Instagram. Vi har en egen blogg, Domarbloggen, där vi på olika sätt deltar i samhällsdebatten genom att informera om och förklara vår och andras roller i rättssystemet, hur lagstiftningen ser ut och varför vi dömer som vi dömer. Att arbeta brett och uthålligt med förtroendefrågorna är således något som vi prioriterat och prioriterar. Att vinna förtroende tar lång tid. Det är inte heller något som man får utan det måste förtjänas om och om igen. det är i ljuset av vårt arbete med förtroendefrågorna som jag vill lyfta den debatt som blossade upp vid jultid efter vår friande dom i det så kallade Fittjamålet. Vi insåg att detta var ett mål som av flera skäl – en påstådd gruppvåldtäkt mot en utsatt kvinna och en polisutredning som dragit ut på tiden – sannolikt skulle bli uppmärksammat. En av våra chefsrådmän med lång erfarenhet var ordförande i målet. I samband med att rätten avslutade huvudförhandlingen planerades för hur den kommande doADVOKATEN NR 3 • 2018