Advokaten 1
PRAKTISK JURIDIK sunt servanda”, avtal ska hållas
, lättvindigt åt sidan. Hustruns invändning om att det skulle strida mot Europakonventionen att frånkänna avtalet rättslig verkan, viftades bort av HD med hänvisning till parternas ”olika uppfattning huruvida avtalet över huvud taget var avsett att kunna göras gällande”, och kravet på likabehandling och opartiskhet. ”Europakonventionen bör inte heller tolkas så att den innebär en skyldighet för konventionsstaterna att, med hänvisning till samhällets mångfald, tillämpa olika normer för olika grupper, baserat på exempelvis religionstillhörighet”, anförde HD. Uttalandet härstammar från Europadomstolens dom av stora kammaren, i målet Refah Partisi (Välfärdspartiet) m.fl. mot Turkiet (dom den 13 februari 2003). Det målet ägde dock rum i en helt annan och dessutom internrättslig kontext, till följd av att den turkiska konstitutionella domstolen hade godkänt upplösningen av ett politiskt parti som hade shariarätten på sin agenda. (Som bekant har utvecklingen i Turkiet på senare år gått åt annat håll, mot ökat utrymme för tillämpning av religiöst motiverade kutymer.) OM MAHR I INTERNA SVENSKA FALL Juristutbildningen vid Uppsala universitet har många studenter vars föräldrar härstammar från ett muslimskt land. I anslutning till seminarier där problematiken i denna artikel behandlas brukar flera höra av sig och berätta att de för sin egen del finner en informell religiös vigsel helt naturlig och till och med nödvändig (vid sidan av en civilrättslig svensk vigsel) – och att detta synsätt gäller allmänt i deras närmaste omgivning. Lika naturligt – och nödvändigt – tycks de uppleva att brudgummen i samband med den religiösa ceremonin åtar sig att ge den blivande hustrun egendom som hennes mahr. Det tycks ofta handla om något symboliskt såsom kvinnans vigselring, men kan även handla om mycket mer. De i denna artikel berörda målen säger ingenting om hur svenska domstolar ska förhålla sig till avtal om mahr mellan makar (av muslimsk tro) utan medborgarskap eller hemvist i ett muslimskt land. Sådana fall omfattas inte av internationellt privaträttsliga regleringar utan är ”internrättsliga”. Det har räckt att konstatera att en skilda parter inte kan förplikta domstol att ge verkan åt något som inte får stöd av svensk lag. Lagstiftningen framöver kan dock bli mer flexibel. Allt fler europeiska forskare inom rättsvetenskapen förespråkar i dag en ökad avtalsfrihet inom den förmögenhetsrättsliga familjerätten.24 I jämförelse med många andra europeiska rättsordningar är denna frihet begränsad i Sverige. Tiden kan hävdas vara mogen för en översyn av den snart 100 år gamla svenska regleringen i äktenskapsbalken.25 En utvidgad avtalsfrihet kan möjligen även inrymma lös ningar som för parterna har en särskild kulturell eller religiös innebörd. FRAMÖVER – NÄR EU-RÄTTEN TAR ÖVER Den 29 januari 2019 kommer nya allmänna, internationellt privaträttsliga regler om makars förmögenhetsförhållanden att börja tillämpas i Sverige, i och med en ny EU-förordning, nr 1016/1103 av den 24 juni 2016 om genomförande av ett fördjupat samarbete på området för domstols behörighet, tillämplig lag samt erkännande och verkställighet av domar i mål om makars förmögenhetsförhållanden. Blir det någon skillnad? Mahr-avtal, av berört slag, synes ingå inom förordningens tillämpningsområde. Förordningen ger uttryck för principen om ”oföränderlighet”, i bemärkelsen att tillämplig lag fastställs utifrån makarnas gemensamma hemvist vid äktenskapets ingående eller – när sådant inte finns – makarnas gemensamma medborgarskap. I sista hand tillämpas ”den närmaste anknytningens lag”, utifrån förhållandena vid vigseln. Makarna kan ändra på det genom att ingå ett lagvalsavtal. Ett lagvalsavtal under äktenskapet saknar enligt huvudregeln retroaktiv effekt. Det blir spännande att se hur EUdomstolen kommer att tolka kriterierna för gemensamt hemvist. Enligt en ingresspunkt förväntas hemvistet bli etablerat ”en kort tid efter äktenskapets ingående”. Förordningens lagvalsregler kommer att gälla för äktenskap som ingås den 29.1.2019 eller senare, eller när ett lagsvalsavtal ingås mellan makarna från och med den dagen. LIMF kommer därmed att fortsätta att styra i ett mycket stort antal internationella äktenskap. Maarit Jänterä-Jareborg Professor i internationell privatoch processrätt, Uppsala universitet 23 Den viktigaste är konventionen om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn, antagen i Haag år 1980. Sverige ratificerade konventionen år 1989. I dagsläget (2018) är ca 100 stater världen över anslutna till konventionen. De muslimska staterna är med något undantag inte med, vilket förmodas bero på att deras rättsordningar inte betraktar kvinnor och män som likvärdiga vårdnadshavare till barn. 24 Se t.ex. Principles of European Family Law Regarding Property Relations Between Spouses, av K. BoeleWoelki, F. Ferrand, C. González Beilfuss, M. JänteräJareborg, N. Lowe, D. Martiny & W. Pintens, Intersentia 2013. 25 De aktuella bestämmelserna härrör från nordiskt lagsamarbete på 1910–1920talen. Deras utveckling har stått mest stilla i Sverige. ADVOKATEN NR 3 • 2018 49 ALLT FLER EUROPEISKA FORSKARE INOM RÄTTSVETENSKAPEN FÖRESPRÅKAR I DAG EN ÖKAD AVTALSFRIHET INOM DEN FÖRMÖGEN HETSRÄTTSLIGA FAMILJE RÄTTEN.