NG Sthlm 1
Svensk ciderhistoria Varför har det inte gjorts m
er cider i vårt land? Har cidern varit för sur, eller för lite berusande för svenskarnas smak? Eller är det byråkratin och den stränga nykterhetspolitiken som gjort att det inte utvecklats en ciderkultur i vårt land? Förrän nu. CA 3000 ÅR F KR FÖRSTA ÄPPELFYNDEN Redan på stenåldern användes äpplen av människor i Sverige. På en boplats i Östergötland har arkeologer hittat förkolnade äpplen och mängder av kärnor, troligen från vildapel. Människorna som levde här för cirka 5000 år sedan lagade mat över öppen eld, men exakt hur de använde frukten vet man (ännu) inte. CA 700-800 E KR ÄPPLEN EFTER DÖDEN Vikingarna åt äpplen, åtminstone de som levde i södra Sverige. När två kvinnor begravdes ca 850 e Kr i det berömda norska Osebergaskeppet fylldes fartyget med djuroffer och annat som behövdes i livet efter detta. Till exempel en träspann fylld med vildäpplen. 1555 MUST, ÄPPEL- OCH PÄRONVIN Olaus Magnus berättar i “Historia om de Nordiska folken” att det finns gott om äppelträd i Norden med ovanligt läckra frukter. Av vildäpplen som smakar vin, pressar nordborna en dryck kallad must och dricker också ett idag bortglömt äpple- och päronvin kallat pyretum. 1660 FÖRSTA SVENSKA BESKRIVNINGEN AV CIDERTILLVERKNING Adelsmannen Shering Rosenhane som bott många år i Frankrike, Tyskland och England skriver en handbok i lanthushållning och lär ut cidertillverkning. Trots att cider är lika gott som vin, är den inte så vanlig, beklagar han. Men boken trycktes först 300 år efter hans död så kunskapen spreds länge bara till några få. (utdrag ur utställningen Cider på Spritmuseum) 1830-TAL URGAMMAL SVENSK CIDER Cidern är det främsta frukt- och bärvinet enligt Gustava Schartau. I sin ekonomiska handbok beskriver hon tysk, fransk och engelsk cidertillverkning. Här finns även recept på smaksatt cider med bl a slånbär, basilika och oxelbär. Men var receptet på “Svensk cider för 200 år sedan” är hämtat får läsaren inte veta. 1950-1963 CIDERFRÅGAN DEBATTERAS De svenska fruktodlarna kräver ändrade bestämmelser för tillverkning och försäljning av cider. Det blir startskottet för tretton års utredande, remisskrivande och betänkanden. Till slut landar man i ett NEJ. Det sista Sverige behöver är ännu en alkoholdryck som kan locka ungdomen in i fördärvet. SENT 1800-TAL SVENSKODLAT OCH LOKALPRODUCERAT Fler och fler svenskar har egen trädgård. Näringsfriheten lockar några av dem att börja med kommersiell vintillverkning. I Tingsryd görs äppelvin, och på Öland cider av vildäpplen. Lagar och regler var få och någon svensk vindefinition fanns ännu inte. Men när monopolet infördes 1917 innebar det slutet för de flesta svenska vinmakarna. 1959 PLÅGSAMMA CIDERFÖRSÖK Ciderns inverkan på nykterheten debatteras. Vissa menar att man inte KAN dricka för mycket av en så SUR dryck. Jodå, fransmän kan minsann hälla i sig från gryningen till skymningen varnar andra. Vetenskapliga försök genomförs på tolv unga män. Resultatet? Cider är inte mer berusande än öl, snarare något mindre. MEDELTIDEN EN DRYCK FÖR KUNGAR Under medeltiden i Sverige kallades jäst äppeldryck, d v s cider, för must. I Erikskrönikan från 1320-talet berättas om en kunglig fest där alla män fick så mycket öl, vin, mjöd och must de ville. Kungen hade stora äppelodlingar och på slotten avlönades must-stötare som förvandlade frukten till mer hållbar cider. 1700-TALET CIDERUPPLYSNING Carl von Linné är en av många som klagar över att “ingen här förstår pressa äppelmust och därav tillreda cider”. Svensk cider skulle ju kunna minska slöseriet med säd till öl och brännvin. Men trots idoga försök att upplysa allmogen med olika råd och recept gör de hellre välling av skogsäpplena eller ger dem till djuren. RUNT SEKELSKIFTET 1900 NYKTERISTDRICKA Drycker av äpple är billiga och hygieniska. Men de allt fler nykteristerna vill helst ha alkoholfria alternativ. Cider starkare än 2,25 volymprocent får efter 1918 inte längre säljas fritt för då klassas det som äppelvin. 1500-TALET FÖRBJUDEN FRUKT Äpplet var under lång tid “frukternas frukt” i Europa och hade många symboliska innebörder. Romarna förknippade malus (äppelträd) med malum (det onda, synden). I konsten avbildades många äppelträd omslingrade av en orm som anspelar på det bibliska temat med förbjuden frukt, arvsynden och döden. 1700-TALET SVENSK ÄPPELSPRIT Brännvin tillverkades mest av säd men sprit brändes också av suräpplen. Uppslagsverket “Nya swenska dictionnairen” (1779) beskriver hur man kan göra brännvin men också ett slags “arrak” av äpplen. Även cider fungerar som råvara om den får jäsa ytterligare en gång först. 1830-TALET CIDER EN HÄLSODRYCK Cider används i Europa för att förebygga och behandla sjukdomar hos både människor och djur. Den tidiga nykterhetsrörelsen vill göra detta nyttiga och läskande alternativ till brännvin mer känt också i Sverige. Hälsomätaren för drinkare och nyktra visar hur cider vid måttligt bruk ger glättighet, mod och styrka. 1925 SVENSKT VIN AV SVENSK FRUKT Svenskt äppelvin kan få en nationalekonomisk betydelse rapporterar Dagens Nyheter. Kända vetenskapsmän håller på att experimentera fram ett förstklassiskt vin som kan göra utländsk vinimport överflödig. All vår fina frukt kan tas tillvara, även fallfrukt. 1990-TALET EN CIDERVÅG 1990 börjar Systembolaget sälja så kallad starkcider och intresset är stort. På tio år går försäljningen upp från 36 000 liter till knappt 11 miljoner liter. Allra mest säljer söt päroncider från Skåne. Även läskcider (max 2,25 %) säljs som aldrig förr i livsmedelsbutikerna. 2000-TALET MINST 15% FRUKTJUICE Svensk söt starkcider blir en exportsuccé, världens mest sålda päroncider är faktiskt blågul. Livsmedelsverket tar 2005 fram den första föreskriften kring hur cider ska definieras i Sverige. Andelen fruktjuice skall enligt den vara minst 15 volymprocent. 1938 LÄSKCIDER Cider står det på etiketten till en dryck som lanseras av AB Flytande Frukt. Men den är långtifrån en riktig cider. Istället består den av äppelvin (ca 7%) som spätts ut med kolsyrat vatten till ca 2 %. Tillverkningen var krånglig och måste dessutom gå via statliga vin- & spritmonopolet. 2010-TALET HANTVERKSCIDER SLÅR IGENOM Det ökade intresset för närproducerade och hantverksmässigt framställda drycker gäller även cider. Flera nätverk med syfte att främja cidertillverkning i Sverige bildas och begreppet “riktig cider” diskuteras. Är det rentav dags för ett tillägg till den svenska ciderdefinitionen? NR 05, 2020 | NÖJESGUIDEN 39