TIDNINGEN TILLVÄXT 1
TIDNINGEN TILLVÄXT Branschen jobbar för att höja i
ntäkterna
TIDNINGEN TILLVÄXT Olja och el byttes mot flis
TIDNINGEN TILLVÄXT Skogens värde ska beräknas på n
ytt sätt
TIDNINGEN TILLVÄXT Maria Wetterstrand vill se håll
bart skogsbruk
TIDNINGEN TILLVÄXT ELLINOR LUNDSTRÖM Länschef på H
andelsbanken i Norrbotten
TIDNINGEN TILLVÄXT 245 fåglar i den svenska faunan
TIDNINGEN TILLVÄXT Besatt av att utveckla
TIDNINGEN TILLVÄXT Sverige – ett glest befolkat la
nd
TIDNINGEN TILLVÄXT Lång erfarenhet av att odla pep
parrot
TIDNINGEN TILLVÄXT Gott om spannmål men importen b
ehövs Just nu … pratar vi livsmedelsförsörjning med Totalförsvarets forskningsinstitut. Hur självförsörjande är vi när det gäller livsmedel? – Det finns ingen del i livsmedelskedjan som är helt självförsörjande eftersom gårdarna behöver diesel, handelsgödsel, foder, maskindelar och smörjoljor. Varken stora traktorer eller deras reservdelar tillverkas i Sverige, så om de går sönder kommer man förmodligen att behöva delar från utlandet för att kunna laga dem. Producerar vi något livsmedel som skulle räcka i kristider? – Vår årliga spannmålsproduktion motsvarar ungefär 140 procent av det som äts i Sverige. Dessutom går mycket till djurfoder. Vid en väldigt djup kris skulle det vara möjligt, även om det kan vara olämpligt av andra skäl, att sluta exportera spannmål och kanske också dra ner på djurproduktionen. Då skulle vi kunna föda säkert en dubbelt så stor befolkning än den vi har nu. Vad kan vi lära oss av Ukraina? – Redan några veckor in i kriget blev det svårt att hålla i gång livsmedelsförsörjningen, trots att Ukraina är en otroligt stark jordbruksnation. President Zelenskyj uppmanade bönderna att fokusera på vårsådden. Samtidigt kom rapporter om att stora mängder jordbruksmark var minerad, så det går inte att förlita sig på att lantbrukarna fortsätter att odla under pågående krig. Kan vi kopiera och bygga upp samma beredskap som under det kalla kriget? – Nej, den styrdes utifrån hotbilden 34 Tillväxt Camilla Eriksson Utbildning: Doktorsexamen i landsbygdsutveckling, SLU. Tidigare jobb: Forskare på SLU och Uppsala universitet. Fritid: Friluftsliv – särskilt vandring i både fjäll och stadsnära natur. Brinner för: Försörjningsberedskap och hur vi skapar ett robust samhälle. ” Vår spannmål kan föda en dubbelt så stor befolkning” Sveriges gårdar är beroende av import av till exempel diesel och maskiner, något som kan påverka livsmedelsförsörjningen i kristider. Det säger Camilla Eriksson, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Text Johanna Lundeberg att Sverige skulle kunna bli helt avskuret från världshandeln, men den är i dag inte lika aktuell. Samtidigt är det viktigt att vi plockar upp de lärdomar som gjordes om hur livsmedelsberedskap kan byggas upp under efterkrigstiden så att vi inte behöver uppfinna hjulet igen. Hur lång tid kommer det att ta att bygga upp vår livsmedelsberedskap? – Helst vill jag se en utredning, men om vi ska vrida och vända på frågorna skulle det ta minst tio år att få något på plats. Redan nu skulle det vara relativt enkelt att styra att vissa grossister eller producenter ska ha ett omsättningslager där staten ersätter en del av kostnaden. Den lösningen finns till exempel för vår oljeberedskap, vars lager ska räcka i 90 dagar. Det är i huvudsak till för att mildra effekterna av stora prissvängningar och inte en krigsplanering, men det är samma typ av styrning. Varför bör näringslivet involveras? – Det blir inte så stora kostnader jämfört med att ha ett statligt beredskapslager där man köper upp prylar och mat och lägger i bergrum, för även det som har lång hållbarhet måste omsättas så småningom. Där har näringslivet enormt stora fördelar eftersom det är saker som de vanligtvis säljer, det är betydligt svårare för staten att omsätta stora mängder konserver. n Camilla Eriksson har doktorerat i landsbygdsutveckling och är djupt engagerad i hur man på bästa sätt skapar ett robust samhälle. FOTO: PRESSBILD
TIDNINGEN TILLVÄXT Bankgirot försvinner – ersätts
av P27