TIDNINGEN TILLVÄXT Lag om arrenden behöver uppdate
ras
TIDNINGEN TILLVÄXT Digital skogsbruksplan – ett vi
ktigt verktyg, Spelapp ska säkra framtiden
TIDNINGEN TILLVÄXT Odling utan jord ökar runt om i
världen
TIDNINGEN TILLVÄXT Ryssland har blivit världsstörs
t på veteexport
TIDNINGEN TILLVÄXT Entreprenad i jordbruket växer
mest av allt
TIDNINGEN TILLVÄXT Skog ger Pontare den rätta käns
lan
● 1. Nu och då Media. Därefter följde Nya Wermlan
dstidningen, Norrbottens-Kuriren och Smålandstidningen, alla med konservativ tendens, som ges ut i skogslän. De tittade även på socialdemokraFOTO: SKOGSBIBLIOTEKET/SLU tiska tidningar i samma län för att se om det var en ideologiskt driven debatt och kunde konstatera att det nästan inte stod någonting i dessa. Det gjorde det inte heller i rikstidningar som DN och Svenska Dagbladet. De beskriver debatten som en ekokammare – att den förs i ett begränsat forum med samma budskap där inga andra kommer in och där bara en linje drivs. En ekokammare kan vara bra och fungera mobiliserande i en grupp. Men den kan också bli negativ om man stänger ute andra åsikter. FOTO: WIKIMEDIA COMMONS gare kommit att framstå som en attack mot äganderätten. Anna Sténs och och Erland Mårald vid institutionen för idé- och samhällsstudier vid Umeå universitet har undersökt vad som ligger bakom argumenten och studerat debatten i tryckta medier under 2014–2017. Via Mediearkivets databas fann de att debatten främst har förts i Land Skogsland och ATL, som ägs av LRF Kvinna mjölkar en ko, träsnitt från 1547. Nyckelbiotoper Ett skogsområde som med höga naturvärden har en stor betydelse för skogens växter och djur. I en nyckelbiotop kan det finnas hotade eller sällsynta arter som behöver området för sin överlevnad. KÄLLA: SKOGSSTYRELSEN ANNA STÉNS OCH Erland Mårald tittade också på vilka som låg bakom debattartiklarna och fann att bland partierna var det främst Centern och Moderaterna som eldade på debatten. Likaså var LRF en flitig debattör, följt av landets skogsägarföreningar och en del enskilda skogsägare. Däremot gjorde staten, Skogsstyrelsen, lite väsen av sig, även om man gick i svaromål ibland. De stora skogsbolagen var tysta. Frågan om äganderätten drevs alltså av det privata skogsbruket och handlar om rätten att avverka och rätt till statlig ersättning om man inte får det. En del av äganderättsfrågorna handlade också om allemansrätten – i första hand om EU-migranter som slår läger i skogen. Men i fokus står nyckelbiotoper, Skogsbetet på medeltiden gynnade vissa Under medeltiden släppte man sina djur i skogen. Vissa vilda djur och växtarter gynnades av detta. Andra missgynnades. Genom att skogsbete numera så gott som har upphört är vissa vilda arter – som gynnades av skogsbetet – nu sällsynta och ”rödlistade”. artskyddsförordningen och Århusförordningen, där den sistnämnda ger miljöorganisationer rätt att överklaga avverkningar. – Det är intressant att frågan om nyckelbiotoper var i fokus. Frågan är dock inte ny, den har problematiserats sedan 1990-talet både av miljörörelsen och från skogsägarhåll men det är nu som den för första gången kom upp för prövning enligt miljöbalken. Inte heller artskyddsförordningen är ny, men här finns det nu en oro om hur den ska tillämpas, säger Anna Sténs, som även har granskat debattörernas syften. – När det gäller Centern och Moderaterna har de velat visa sin politiska opposition mot Miljöpartiet. Äganderättsfrågan är också tydligt kopplad till en LRF-kampanj som vill visa att man står för äganderätt inför sina medlemmar. Problemet är inte att den viktiga ägandefrågan debatteras, utan att debatten blir förenklad, med tydliga ”vi och de”. Vilka slutsatser drar du av äganderättsdebatten? – Den har blivit hård och polariserad. Det är samma tankar som upprepas. Ibland är de befogade, ibland inte. De extrema skriker och nyanserna försvinner – man släpper inte in andra och frågan kommer inte framåt. ENLIGT ANNA STÉNS måste fler parter prata med varandra och bli mer reflekterande. – Äganderätten är en djup politisk fråga med olika uppfattningar. Dialog är viktigt för att finna acceptabla vägar trots att man företräder olika intressen. n Kolmilor. Träkolet lika viktigt som järnmalmen Under 1100talet började man bryta järnmalm i Bergslagen. Man fann efter hand järnmalm även på andra ställen i landet. Lika viktig som malmen var tillgången på träkol. Behovet av träkol innebar stor påverkan på skogarna i järnbrukens närområden. Tillväxt 23
TIDNINGEN TILLVÄXT Essaskog vårdar träd på hög niv
å
TIDNINGEN TILLVÄXT Lena Dahl vill se mer FSC-certi
fierad skog
TIDNINGEN TILLVÄXT Prisbelönt app ger barnen koll
på pengarna