TIDNINGEN TILLVÄXT Lag om arrenden behöver uppdate
ras
TIDNINGEN TILLVÄXT Digital skogsbruksplan – ett vi
ktigt verktyg, Spelapp ska säkra framtiden
TIDNINGEN TILLVÄXT Odling utan jord ökar runt om i
världen
TIDNINGEN TILLVÄXT Ryssland har blivit världsstörs
t på veteexport
TIDNINGEN TILLVÄXT Entreprenad i jordbruket växer
mest av allt
TIDNINGEN TILLVÄXT Skog ger Pontare den rätta käns
lan
● 1. Nu och då Skogsmästare Stefan Josefsson: ”Ja
g tror på att ha många ägare” Det är Sveriges drygt 300 000 privata skogsägare som borgar för en bra skötsel av landets skogar. Det anser Stefan Josefsson efter 35 år som statlig tjänsteman i skogens tjänst. Text Marianne Lindberg och Marina Tell Eskildsen STEFAN JOSEFSSON är skogsmästare på Länsstyrelsen i Dalarna. En av de största händelserna under hans alla år i yrket var liberaliseringen av jordförvärvslagen 1989–1991. De ändringar som då gjordes innebar att det från att ha varit tillståndspliktigt för alla att förvärva skog – och jordbruksmark – i Sverige nu blev fritt fram för vem som helst att köpa skog och mark i områden som inte klassades som glesbygds- eller omarronderingsområden. – Fortfarande krävs det dock tillstånd för dem som inte bor i glesbygdsområden samt för alla som köper en skogsfastighet i omarronderingsområden. För juridisk person krävs det tillstånd i hela Sverige om denna inte köper från annan juridisk person, säger Stefan Josefsson. Järnbruken förbrukade stora mängder ved. Privatägda aktiebolag 25 % Statsägda aktiebolag 14 % Övriga privata ägare 6 % Staten 3 % Övriga allmänna ägare 2 % Privata enskilda ägare 50 % KÄLLA: SKOGSSTYRELSEN, SKOGSSTATISTISK ÅRSBOK 2014 bra. Den reglerar att landets skogar till hälften ägs privata skogsägare och ger möjlighet för dem som bor på landsbygden att bruka och sköta den, medan de privata bolagens ägande stannar på 25 procent. Stefan Josefsson Han tillägger att det kanske viktigaste av allt med de förändrade reglerna var att prisprövningen också avskaffades. – Tidigare bestämde staten, det vill säga Lantbruksnämnden, vem som skulle få köpa och till vilket pris, berättar Stefan Josefsson och tillägger att skogsvårdslagen också var tuffare med många lagkrav innan den ändrades 1994. Förändringarna innebar att en ny kategori köpstarka privatpersoner började investera i skog. – Det har drivit upp priserna på skogsfastigheter. STEFAN JOSEFFSON TYCKER att jordförvärvslagen som den ser ut i dag är Skogen tog slut Enligt en skrift av Skogshistoriska sällskapet på skogshistoria.se var det en besökare i Bergslagen som 1750 noterade: ”Öfver allt, och i synnerhet i Järn Brukens närhet, såg man ingen stor skog. Bara släta kullar och berg, beklädda med risiga buskar.” Så ägs skog Hälften av Sveriges skogsmark ägs av cirka 330 000 privata enskilda ägare. En fjärdedel ägs av privata aktiebolag. Resten ägs av staten och andra allmänna och privata ägare. Den största markägaren i Sverige är statligt ägda Sveaskog AB, som äger 3,1 miljoner hektar skogsmark, eller nästan 14 procent, av landets skogsmark. KÄLLA: SKOGSSVERIGE – DET ÄR en bra princip. Jag tror på att ha många ägare. En del har skog för att bevara den, medan andra har den för produktion. Det blir olika brukande, vilket är bra för skogen. Hur ser du på äganderätten, är den stark eller håller den på att försvagas av krav som till exempel artskydd? – Det är lite gungning nu. Det pratas mycket bland skogsägarna och de flesta är inte så förtjusta. Många undrar vilket ben skogsbruket ska stå på om det blir en krock mellan naturhänsyn och produktion. I DALARNA, där skogsägandet är uppsplittrat på många ägare, arbetar man mycket med omarronderingar, vilket syftar till ett mer rationellt brukande. En fördel med omarronderingarna är att markägare sinsemellan kan byta skog med naturvärden mot produktionsskog, berättar Stefan Josefsson. n Flottning i Sveg 1916. Ömtåligt träkol vände intresset norrut Genom att skogarna runt de stora järnbruken började ta slut och man började lida akut brist på den mycket ömtåliga produkten träkol (alltför långa transporter av träkol gjorde att kolet endast kom fram som ”kolpulver”) vändes intresset mot ”de orörda skogarna i Norrland”. Tillväxt 25
TIDNINGEN TILLVÄXT Essaskog vårdar träd på hög niv
å
TIDNINGEN TILLVÄXT Lena Dahl vill se mer FSC-certi
fierad skog
TIDNINGEN TILLVÄXT Prisbelönt app ger barnen koll
på pengarna