TIDNINGEN TILLVÄXT Lag om arrenden behöver uppdate
ras
TIDNINGEN TILLVÄXT Digital skogsbruksplan – ett vi
ktigt verktyg, Spelapp ska säkra framtiden
TIDNINGEN TILLVÄXT Odling utan jord ökar runt om i
världen
TIDNINGEN TILLVÄXT Ryssland har blivit världsstörs
t på veteexport
TIDNINGEN TILLVÄXT Entreprenad i jordbruket växer
mest av allt
TIDNINGEN TILLVÄXT Skog ger Pontare den rätta käns
lan
● 1. Nu och då en välskött som ska nyttjas, inte
skövlas. Jag ivrar för en bra skogsskötsel där man tar hänsyn, säger Göte, som tycker att den bästa garanten för välskötta skogar är de privata skogsägarna. Hur ser du på de senaste åren som har präglats av artskydd för nyckelbiotoper och stopp för avverkning i fjällnära skog? – Jag har inte själv råkat ut för att ha några nyckelbiotoper, så som de har längre norrut. Men jag förstår inte dessa diskussioner, det är knepigt. Det är ju en konfiskering när man inte får röra sin skog – även när man har skött den bra. Med många små skogsägare blir det ju ändå en variation. Vilken är den största förändringen i skogen under ditt liv? – Mekaniseringen. När motorsågen kom, svarar Göte utan att tveka. – Men motorsågen förstörde också hörseln, det fanns inga skydd. Man tänkte inte så mycket på det då, säger Göte och rycker på axlarna. den första gallringen själv. När det är dags för andra gallringen får Mellanskog ta vid. HAN TYCKER ATT kravet om att hälften av skogen ska bedrivas som naturvård är överdrivet. – Det blir väldigt omständligt att göra slutavverkningar. Det finns ju naturvårdare som inte vill röra något alls. Men skogen är en resurs ANDRA MILSTOLPAR som har varit viktiga är att han i sitt jobb på Mellanskog var med och påverkade skatteförändringar till skogsägarnas fördel då en del inkomster räknades om och blev räntor, liksom arbetet med att förbättra ägarstrukturen i omarronderingarna. Parallellt med skogen löper också ett liv på skidor. Det vittnar ett stort vitrinskåp om som är sprängfyllt med priser. Här ryms medaljer och pokaler från SM och VM med olika topplaceringar, liksom sju Vasalopp där bästa placeringen blev nummer elva 1958. n 1734 års Skogsordning skärpte reglerna I den Skogsordning som infördes 1734 finns tydliga regler om vilka rättigheter de så kallade skattebönderna hade att förhålla sig till när det gällde deras disponering av skogen. I första hand skulle vindfällen, torra träd, stubbar och kvistar utnyttjas som ved. KOMMENTAR Olika inskränkningar har påverkat skogen UNDER DE SENASTE hundra åren har svenskt skogsbruk drabbats av olika inskränkningar både när det gäller äganderätt och brukande. Jordförvärvslagen och skogsvårdslagen är några tunga styrmedel som myndigheterna har använt sig av för att uppfylla rådande politiska och nationalekonomiska målsättningar. Skogsbrukets betydelse för landets ekonomi har gradvis stegrats. Det är i dag en av de industrigrenar som står för den största nettoexporten. Under 1960-, 1970-, och 1980-talen var de lagar som reglerade skogs- och markägandet i landet betydligt ”hårdare” än i dag. Jordförvärvslagen styrde inte bara vem som fick köpa utan även vilket pris det skulle vara på skogs- och åkermark. Skogsvårdslagen var skötselinriktad och strävade efter att stimulera till mycket produktion. Återbeskogningskrav, röjningsplikt och i viss mån gallringsskyldighet präglade denna lag. Skogsbrukets betydelse för landets ekonomi har gradvis stegrats. NÄR BÅDE JORDFÖRVÄRVSLAGEN och skogsvårdslagen ändrades på 1990-talet blev det i stora delar av landet fritt för vem som helst att köpa skog och åkermark. I och med EU-inträdet blev det även möjligt för utländska medborgare att köpa skog och mark i Sverige. I stället för skötselkrav med inriktning på produktion blev skogsvårdslagen mer naturvårdsinriktad. Produktionsmål och naturvårdsmål blev likställda. Ord som ”nyckelbiotop” och ”rödlistad” blev i och med detta nya begrepp för landets skogsbrukare. Om inskränkningarna av äganderätten tidigare handlade om sådant som förvärvstillstånd, prisprövning och röjningsplikt, så handlar de i dag om nyckelbiotoper, naturreservat och rödlistade arter. En stor skillnad i dag är att debatten kring detta har blivit mycket mer polariserad. Allmänna intresseorganisationer, skogsägarsammanslutningar och myndigheter har mycket olika åsikter om hur den svenska skogsmarken ska nyttjas och hur lagstiftningarna ska tolkas. n OLA JOSEFSSON Regionchef Mellansverige Handelsbanken Skog och lantbruk oljo05@handelsbanken.se KÄLLA: SKOGSHISTORISKA SÄLLSKAPET Tillväxt 27
TIDNINGEN TILLVÄXT Essaskog vårdar träd på hög niv
å
TIDNINGEN TILLVÄXT Lena Dahl vill se mer FSC-certi
fierad skog
TIDNINGEN TILLVÄXT Prisbelönt app ger barnen koll
på pengarna