Nordens Tidning 1
gästkrönika Maskbeklädda statyer vid Helsingfors
järnvägsstation. NORDENS SAK ÄR SVÅR? NÄR FINLANDS REGERING i augusti meddelade att de öppnar landsgränserna till Sverige, var det en liten ljusstrimma av hopp i det mörker som pandemin har betytt för nordiskt samarbete. I praktiken betyder beslutet att vardagen i Tornedalen tar ett stort kliv mot det normala om detta läge bibehålls. Regionalt var inte skillnaderna i smittoläget mellan den västra och östra stranden nämnvärda, och det var klokt av den finska regeringen att anta ett regionalt perspektiv på bekostnad av det nationella. Om visionen att Norden ska vara väldens mest integrerade region 2030 ska tas på allvar, då är Nordkalotten en region där det finns mycket att göra. DETTA ÅR 2020 verkar bli år noll för det nordiska samarbetet. Om vi jämför med 1989, det föregående året noll, ser vi vissa likheter. Murens fall och pandemin förändrade världen såsom vi varit vana att betrakta den, samt visade svagheten i det otydliga nordiska samarbetet. Men i båda fallen kan man peka på att de dramatiska händelserna bekräftade en utvecklingstrend som hade börjat redan tidigare. Den nordiska passfriheten har inte fungerat normalt sedan periodvisa gränskontroller infördes vid Öresund några år tillbaka. Under sent 1980-tal tappade det starka nordiska samarbetet styrfart trots att kulisserna fortfarande var ståtliga. All politik måste bygga på tanken att göra livet bättre för 20 NORDENS TIDNING 3-20 medborgarna. Det måste finnas ett mervärde i att uppfatta sig som världens mest integrerade region. Nordismen och den nordiska samarbetstanken måste återuppfinna sig, men hur? När föreningarna Norden grundades 1919, var det bland annat för att lobba för sänkta gränshinder i en tid då protektionismen och nationalstatens primat kom att förbli stark. Under första världskriget hade man sett nyttan av varuutbyte. Den nordiska tanken har alltid aktualiserats då stora yttre kriser har drabbat Norden. Den haltande nordiska samordningen under covidkrisen har fått upp våra ögon för vikten av nordiskt samarbete. I bästa fall kan den här krisen bli en början på något nytt där nordiskt samarbete får en större betydelse. PETER STADIUS, PROFESSOR I NORDENSTUDIER FORSKNINGSCHEF (RESEARCH DIRECTOR), CENTRUM FÖR NORDENSTUDIER, CENS NORDENS TIDNING 3-20 20 FOTO: MOSTPHOTOS