GLAS 1
” ATT BRYTA UPP FRÅN KATEDERUNDERVISNINGEN LIGGER
I VÅR TID. Ann Dalberg, arkitekt på D Office arkitekter. att man i samband med projekteringen inte hade gjort tillräckliga beräkningar på byggnadens storlek, ljusintag, väderstreck o s v. För att få rätsida på det hela tillkallades en glaskonsult som gjorde nya värme- och energiberäkningar. (Se artikel nedan.) Krav på ökad öppenhet Kravet på öppenhet blev en lång resa på många plan. Att som arkitekt ”möblera om” i en inarbetad skolmiljö är heller inte lätt. — Det är en process. Att förändra är alltid jobbigt och ofta handlar det om sedan länge inarbetade rutiner. I det här fallet fanns föreställningar om att kunskapsförmedlandet inte skulle tillgodoses som förut. Det var för stort, ljust och öppet och en del har längtat tillbaka till den närhet som fanns i den gamla skolan. Hur ställer du dig själv till kraven på ökad öppenhet? — Vi som arkitekter har först och främst att arbeta efter de politiska önskemålen. Det är ju de som styr. Men vi följer också forskning och rön om nya undervisningsmetoder. Att bryta upp från katederundervisningen ligger i vår tid. Resultatet kan vi utvärdera först längre fram. Då får vi veta vem som hade rätt. De som höll mot eller de som höll med. / Öppenheten förstärks med Backa Carin Ivarsdotters glasvägg. Motivet, ett stiliserat havsglitter, fångar upp ljuset som också arkitekten arbetat med. Ljuset och rymden. Olivier de Rooij … men valet av glas borde gjorts bättre Plötsligt klagades på att det var för varmt i nya Ankarskolan och hjälp tillkallades. Det blev glaskonsulten Olivier de Rooij som kunde konstatera: ”Ett klassiskt exempel på vad som händer när det gått lite för snabbt kring glas och solskydd.” Olivier de Rooij arbetar på ACC Glasrådgivare AB och ibland får han rycka in när det strulat till sig, som i det här fallet. Värmeberäkningarna för splitternya Ankarskolan höll inte. — Man hade satt in vanliga klara energiglas i de kraftigt solutsatta fönstren mot söder och öster. Som kompletterande solskydd till klassrummen hade man invändiga gardiner men tyvärr var det fel typ av väv i dessa gardiner. Solvärmen fastnade i rummet och reflekterades inte ut. Problemet med för mycket värme dök också upp i entréhallen. — Där hade man valt kompletterande solskydd i form av fasta utvändiga sollameller. De fungerar bra vissa timmar på dagen, men i princip inte alls under övriga timmar när solvinkeln är låg. Det ACC gjorde var mycket enkelt, fortsätter Olivier de Rooij. — Vi kollade solskyddsbehovet genom att ta reda på storleken på rum och fönster, orienteringen av fasaden samt eventuell utvändig skuggning. På det sättet fick man fram ett krav på G-värde som kombinationen glas och rörligt solskydd borde klara. Nu var det bara upp till kunden att tänka om och i det här fallet föll valet på byte av glas och solskyddsväv i den invändiga gardinen. Så här långt borde det varit bra men inte. Det visade sig nämligen att förslaget på ny screenväv inte blev det av ACC begärda. — Solskyddsleverantören hade förordat en screenväv som innehåller 65 procent PVC. Och PVC ska helst undvikas som byggmaterial, framförallt inomhus i skolmiljö, och framför allt här när det finns många alternativ utan PVC. Så, bakläxa igen. Fel i värme- och energiberäkningen är inte unikt men vilka är de vanligaste fallgroparna? Olivier räknar upp tre: • Man kan inte räkna ihop glas och solskydd på rätt sätt. Det gäller framför allt invändigt solskydd. • Verkningsgraden av utvändigt fast solskydd överskattas. • Ingen hänsyn tas till skuggning. Det blir dyra solskyddslösningar eller mörka glas på fönster som inte ”ser” någon sol. — I dag ska vi tänka miljösmart. Att behöva byta glas i en skola strax efter färdigställandet är inte bara en onödig extrakostnad utan även förkastligt ur miljösynpunkt. ACC arbetar brett. Det kan gälla som här i en skola och mindre byggnader, typ villor. Men Olivier de Rooij och hans arbetskamrater är också involverade i stora projekt. På gång just nu är Karlatornet i Göteborg, Nya Simhall i Linköping och Gasklockan i Stockholm. / GLAS 2.2017 / tema glas för ett öppet samhälle / 33