GLAS 1
” > VI HAR MYCKET ATT LÄRA MEN DET FINNS INTE ETT
SVAR PÅ HUR VI SKA BYGGA GÖTEBORG. Björn Siesjö saknar bil sedan 15 år tillbaka och cyklar varje dag till jobbet. Här passerar han Stenpirens resecentrum. kulära linbanor, leka, bo och doppa tårna i. Projekten är många, en del på gång, en del i väntan på beslut. Och förstås alltid livligt debatterade och ifrågasatta. Just som Björn Siesjö vill ha det. Han sade ju när han tillträdde att han skulle dra rädslan ur korridorerna. Är det något du ångrar? — Jag har aldrig ångrat något. Det ligger inte för mig att ångra. Tänker istället att jag alltid kan ändra och justera kursen. På frågan om älsklingsprojekt kommer reptilsnabbt, Frihamnen. — I Frihamnen, där ligger Jubileumsparken som skapas nu, innan husen kommer. Platsen är ju unik som en av stadens centrala platser. — Göteborg, fortsätter han, är en alldeles för gles stad vilket delvis kan skyllas på det modernistiska stadsbygget. Glesheten är en av dess tydliga nackdelar. En av flera. Med miljonprogrammen växte en storskalig bransch fram och vi har nog inte riktigt fattat hur stor den är med utländska ögon sett. Svenska NCC är till exempel stort, om inte störst i Tyskland. Med de stora branscherna följer tyvärr, som jag ser det, en strukturförflackning. Det är från sin cykel som Björn Siesjö ser och upplever Göteborg. Måttar in och planerar det han kallar livsmiljöer för vanliga människor. Han bor där han bor på grund av läget. I ett villaområde i Kungsladugård med cykelavstånd till jobbet. Bil saknas sedan 15 år tillbaka. — Den brann upp i en tunnel i Österrike. Efter många turer med försäkringsbolaget fick jag pengar i näven. Vi tittade på varann, min hustru och jag, och sade: Vi åker till Indien istället! Döda utrymmen ska bebyggas Björn Siesjös ambition är att täppa till alla hål i stan. Döda utrymmen som står outnyttjade eller är så trista att de saknar attraktionskraft. Trots att där finns både affärer och restauranger. Som omdebatterade Heden. — Ett slukhål som tar energi från staden. Vad finns runt? Jo, lite udda restauranger och några klädaffärer utan profil. Det är väl inget stadsliv. Var lugn. Här kommer, enligt Björn Siesjö, att byggas liksom i Frihamnen. Men den senare ska få ta tid och mogna. Frihamnsområdet ska smyga sig in i den göteborgska folksjälen innan byggkranarna kommer. Redan uppförda bastun (Svettekörka), den flytande bassängen och rollerderbybanan är ju alldeles utmärkta pedagogiska knep. Men vilken typ av hus vill Björn Siesjö egentligen ha? Han nämner ofta hur viktig den mänskliga skalan är. — De flådiga glasbyggnaderna och deras fasader får människan att känna sig liten. Jag utesluter inte höghusen, men vill föra dem samman i kluster där de kan stödja varandra. I den historiska 66 GLAS 2.2017 / profilen / staden däremot vill vi inte ha höghus. Där är husen lägre och människorna bor tätt. Idag bor vi för glest och det har med standardökningen att göra. Björn Siesjö framhåller Vasastan i Göteborg som det goda exemplet. — Vasastan motsvarar FN:s krav på täthet och grönska med sina 150 människor per hektar och några parker. I stadsdelen Haga däremot bor det bara 80–90 människor per hektar. Har du uträttat något i ditt jobb som du är extra stolt över? — Jag har bidragit till en attitydförändring. Vi, min arbetsplats, har blivit en modigare och mera aktiv aktör i stadsbyggandet. Jag har också kunnat samla ett järngäng med ambitioner kring mig. Människor som vill väldigt mycket och som vill bygga den bästa staden. Du har kallats en positiv visionär men är du det? — Ja, jag tycker nog det. Det finns alltid utmaningar, men jag är väldigt lösningsfokuserad i min roll. Jag har också fördelen att ha jobbat i konsultvärlden i 20 år och i den världen måste man lösa problemen. Björn Siesjö var under tio år vd för arkitektbyrån Kanozi och dessförinnan konsult på de större arkitektkontoren i Göteborg. Gjorde sitt exjobb med Sidastipendium i Guinea Bissau och kom också att jobba för Sida. Göteborg ska bli en världsstad I olika intervjuer med Björn Siesjö återkommer ordet världsstad. Göteborg ska bli en världsstad men vad menar han med det? Ja, inte ska det tas bokstavligt. Visst har han studerat europeiska hamnstäder av Göteborgs storlek och långt större städer, där en djärv arkitektur blivit turistiska dragplåster. Och visst talar han lyriskt om nya spårvagnsboulevarden i Marseille och Vancouvers silhuett med en lägre basbyggnad som avtecknar sig mot en bakgrund av höghus. Men att plagiera, nej. — Vi har mycket att lära men det finns inte ett svar på hur vi ska bygga Göteborg. Det som ska göras är att staden ska bindas samman och att en och annan uppseendeväckande symbol inte gör ont. Som byggandet av 240 meter höga Karlatornet, Nordens högsta. I skrivande stund väntar Karlatornet på att bli godkänt i alla instanser. Under tiden lägger Björn Siesjö tillsammans med sonen William upp en cykelfärd genom Asien – Ryssland, Vietnam, Japan, Korea, Kina. Efter sommaren tar han ”sabbatstermin” och kommer åter först i januari. Beräknar avverka mellan sex till sju mil per dag. Lång tid att vara borta. Frågan är hur det ska gå för Göteborg under tiden. — Då kan råttorna dansa på bordet. /