Omtanke 1
»Stalkers och trakasserande personer har en tende
ns att flytta in i huvudet hos folk« och hungrig var det jättespännande att se alla människor man sett på TV. Sen insåg jag snabbt att de var helt normala människor, men i absurda situationer. De Carl skyddade var oftast miljardärer, diplomater och stora företagsledare. Personer som lever under press och under medias lupp. – Det var skönt att stå vid sidan av och det hände att jag tänkte att tack och lov att det där inte är mitt liv, berättar han. Det finns två typer av livvakter; de som är fysiskt stora och ska synas för att verka avskräckande och de som ska smälta in och vara mer osynliga, för att klienten inte ska dra blickar till sig. En vanlig fråga som livvakter får, enligt Carl, är om de skulle ta en kula för sin klient. – Det här är inget man funderar över ens. Man går in i en roll, man tar in information och är drillad med kontaktövningar som blir ett ryggmärgsbeteende. Man gör det man ska göra. där man mötte människor dagligen som upplever sin värsta stund i livet, ett besked med oftast dödlig utgång. Det var en verklig utmaning och minnen som jag bär med mig än i dag. Arbetspassen var i genomsnitt 17 timmar per dygn varje dag i upp mot åtta veckor. Sedan en ledighet på två veckor och så på igen. – Det var konstant rörelse. Under ett dygn var det inte ovanligt att man var i tre olika länder; London på dagen, Paris kvällen och nästa dag i Italien. Som ung EFTER SEX ÅR stod Carl vid ett vägskäl igen. Kroppen, härjad av reumatismen, kunde inte längre svara optimalt på träningen och det tempo som krävdes. – Jag kände mig klar. Jag hade fått uppleva den högsta nivån för mig i yrket. Livet passerade liksom, jag hade levt andra människors liv i den där bubblan. I början hade det varit häftigt att se den världen, men jag var egentligen bara en gäst eller ännu mer, tjänstefolk. Jag kände att det var dags att leva mitt liv och dessutom var min pappa äldre och sjuk. Så jag flyttade hem till Sverige 2010. Carl ville fortsätta att arbeta inom personskydd och ta det brittiska arbetssättet och mixa det med det svenska som generellt är styrd av polis och länsstyrelsen. Han menar att Sveriges extrema transparens och offentlighetsprincip är bra på många sätt, men farlig om man har ett hot på sig. – Här är det lätt att hitta hem till människor. Man är oerhört sårbar, särskilt om man har ett utsatt yrke. Det är inte alltid lätt att navigera om man är en person vars arbete består i att ge negativa besked till människor och vi är dessutom ganska godtrogna i Sverige, på gott och ont. Och det är lätt att vara efterklok. Vårat jobb är att tänka efter före. HAN BERÄTTAR ATT hotaktörer ofta är hotfulla men inte alltid farliga, men skapar oro och stress för den utsatta personen. – Det krävs en gedigen riskbedömning av en kompetent person som ser över hotaktörens egenskaper och klientens sårbarheter. Till exempel stalkers och trakasserande personer har en tendens att flytta in i huvudet hos folk, som kan må dåligt under en lång tid efteråt. Målet är alltid att skräddarsy skyddet. 2012, ett par år efter att Carl slutat som livvakt och sänkt garden, blev han utsatt för grovt våld. Han hade börjat träffa en tjej och skulle hälsa på hennes ex i en lekpark. Han ville göra ett gott intryck, eftersom det fanns barn med i bilden. Den handskakningen, i en lekpark mitt på blanka dagen, en sensommardag i augusti, slutade med att Carl blev skjuten av ett gäng som exmannen anlitat för att röja honom ur vägen. – Jag var helt oförberedd, utan livvaktsmindset, och blev skjuten i lårbenen och knäna. Sedan slängde de syra på mig som frätte sönder halva ansiktet och örat. Jag www.ssil.se | 13