Omtanke 1
JURISTKRÖNIKA Stärkta rättigheter för barn och vu
xna i skyddat boende Den 1 april 2024 träder ett antal nya bestämmelser i kraft som berör skyddade boenden. Syftet med regeringens proposition ”Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende” (prop. 2023/24:31) som överlämnades till riksdagen den 26 oktober är att förbättra skyddet för och stödet till personer som behöver skyddat boende och stärka barnrättsperspektivet för barn som följer med en vårdnadshavare till ett skyddat boende. I denna artikel följer en genomgång av Lovisa Kronsporre, jurist vid Institutet för Medicinsk Rätt AB. Foto: Privat några av de nya bestämmelserna och vad de kan förväntas få för innebörd för den som driver ett skyddat boende eller som arbetar inom socialtjänsten. Inledningsvis kan nämnas att det införs krav på tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) för den som yrkesmässigt driver ett skyddat boende i privat regi och att det för kommuner och regioner som driver skyddade boenden införs en anmälningsplikt till IVO. Härtill blir i den mån boendet utför socialtjänst reglerna i SoL om IVO:s tillsyn tillämpliga. För aktörer som sedan tidigare bedriver ett skyddat boende ska en tillståndsansökan göras senast den 1 augusti 2024 för att verksamheten ska kunna fortsätta driva verksamheten. I propositionen föreslås att skyddat »Det är välkommet att barnrättsperspektivet lyfts särskilt då barn kan falla offer på flera sätt« Lovisa Kronsporre 50 | www.ssil.se boende tillkommer som en boendeinsats i SoL och att både barn och vuxna i behov av skydd till följd av hot, våld eller andra övergrepp kan ges rätt till insatsen. Till skillnad från hur det är idag kan alltså barnet bli föremål för insatsen istället för att vårdnadshavaren tar med sig barnet till boendet under eget ansvar. Regeringen konstaterar bland annat att det inte är tillräckligt att allt ansvar för barnet faller på den våldsutsatta vårdnadshavaren, som själv ofta befinner sig i kris (se prop. 2023/24:31 sidan 94). Det är välkommet att barnrättsperspektivet lyfts särskilt då barn kan falla offer på flera sätt i hem där det förekommer hot och våld. Här kan nämnas en studie med 50 mammor och deras barn (53 pojkar och 33 flickor) på kvinnojourer i Göteborg 2001–2003 som visade att rädsla, aggressivitet och förhöjd spänningsnivå är vanliga symtom bland barn som bevittnat våld mellan föräldrar. Cirka 25 procent av dem bedömdes uppfylla samtliga kriterier för posttraumatiskt stressyndrom, PTSD vid tiden för intervjun (Almqvist, K & Broberg, A. 2004, Barn som bevittnat våld mot mamma – en studie om kvinnor och barn som vistas på kvinnojourer i Göteborg). Vidare visar forskning på goda förutsättningar att med tidigast möjliga stöd- och behandlingsinsatser reducera de negativa effekterna av våld (WHO 2016, Inspire, Seven Strategies for Ending Violence Against Children). Det bör nämnas att barn endast kan beviljas insatsen ifall barnet medföljer en vuxen vårdnadshavare som är i behov av skyddat boende och att utgångspunkten är att bägge vårdnadshavarna måste samtycka till insatsen. Våldsutsatta minderåriga personer som inte följer med en vårdnadshavare till skyddat boende ska istället vid behov tas emot inom ramen för befintliga placeringsformer för barn (se Prop 2023/24:31 sidan 98). DET ÄR ENKELT att föreställa sig en situation där en av vårdnadshavarna inte ger sitt samtycke vilket kan få allvarliga konsekvenser om det föreligger en direkt eller indirekt risk för att barnets säkerhet äventyras eller att barnets hälsa skadas. Det är därför positivt att regeringen föreslår att det införs bestämmelser som ger en möjlighet att bevilja insatsen även om en av vårdnadshavarna motsätter sig insatsen. I de fall båda vårdnadshavarna samtycker beviljas barnet insatsen med stöd av socialtjänstlagen men när en vårdnads