Omtanke 1
tillsammans engagerar sig i arbetet med att stopp
a våldet. I Storbritannien hade man en massskjutning på en skola 1996 och efter det tog man krafttag mot vapen med god effekt. Knivvåldet ökade, men det har inte lika stor dödlighet. Efter 9/11 i USA satte man också in stora resurser på säkerhet. Gunnar Appelgren tycker att vi gör fel saker i Sverige. Vi sparar in på det våldspreventiva arbetet i kommunerna och inte lyckats få en lokal polisnärvaro. – Vi har inte råd med det. En effektiv brottsprevention måste riktas mot alla nivåer; vi behöver satsa på elevhälsan, vi måste komma åt fusket; tjuvsamhället och de svarta pengarna. Det är individer och individers val som ger upphov till brott. Svag moral, taskig impulskontroll, tillåtande sociala miljöer och svag kollektiv styrka i området är saker som vi behöver komma åt. Med ett starkt yttre tryck från alla håll kan vi skapa ett inre tryck på individen. VAD GÖR VÅLDET med oss och vilka är det som använder våld? Åsa Källström är professor i socialt arbete och har studerat våldsutsatta barn och deras erfarenheter. Hon berättar att det finns olika typer av våld i nära relationer. Situationsbundet våld är vanligast. Det bottnar i konflikter och kan ske till exempel på helgen i samband med alkohol eller i slutet av månaden när pengarna börjar ta slut. Nästan lika många kvinnor som män utövar det våldet. Den andra typen kan kallas intim terrorism och följer ett mönster av dominans, makt och kontroll. Våldstypen utövas nästan alltid av män och består av allvarliga och frekventa våldshandlingar, vilket leder till att offren upplever en nästan konstant fara. – I en studie uppgav 702 unga vuxna att de erfarit våld eller allvarliga konflikter mellan föräldrarna under barndomen. 71 procent uppgav att båda föräldrarna utövat våld mot varandra. Då hade våldet varit långvarigt, kanske med perioder då det varit lugnt. Fem procent svarade att mamma utövat våld mot pappa och 22 procent att pappa utövar våld mot mamma. Det våldet var grövre och mer omfattande och påminner om intim terrorism. I en annan studie intervjuade Åsa Källström tio barn på skyddat boende om hur de uppfattade våldet. – En del barn beskrev våld som ett sätt att kräva lydnad, där man måste göra som pappa säger. Det kan göra att barnet tror att de kan undvika våldet genom att göra 22 | www.ssil.se Fredrik Malmer, socionom, rektor och leg. psykoterapeut. allting rätt. Då kan barnet tro att de själva bär ansvaret för våldet om de inte klarar av det, till exempel genom att råka tappa något i golvet eller få dåligt resultat på ett prov i skolan. Andra barn uppfattade våldet som kroniskt och elakt. Vi måste verkligen skydda barnen från detta. Studier visar att föräldrars våld ökar risken för PTSD, ångest, depression och självskadebeteende. Enligt internationell forskning har barn som upplevt våld i familjen 63 procent mer problem än barn i Åsa Källström, professor i socialt arbete vid Örebro universitet. Foto: Jesper Mattsson »Det krävs att alla tillsammans engagerar sig i arbetet med att stoppa våldet« allmänhet. Problemen tenderar också att öka med tiden. – Enligt forskning från 2019 uppvisar barn på skyddat boende mer problem än barn som bor kvar med den våldsamma personen, något som kan ha att göra med förlusten av sociala nätverk. I våra studier beskriver barn att de inte visste vad som skulle hända, de visste inte hur länge de skulle vara kvar och situationen upplevdes kaosartad. Ungefär hälften beskrev våldet som skrämmande och jobbigt att prata om, men det kändes bra. Hälften ville inte prata om det och tyckte inte att de hade det behovet. Utmaningen för den som arbetar med dessa barn är att förstå vilka som behöver prata eftersom problemen kan bli värre med tiden. BARN GER OFTAST goda betyg till skyddade boenden. Enligt en kartläggning uppskattade barnen tryggheten, förutsägbarheten och förtroendet. De uppskattade också valmöjligheter hur samtalen skulle ske utan krav, att bli bemött med vänlighet och förståelse utan dömande. – Barnen har uttryckt vad som är viktigt för dem och vad de uppskattade. De fick bland annat hjälp att förstå att de inte är ansvariga för våldet. De uppskattade också att få spela spel och fika. Det kan tyckas enkelt att bjuda på fika, men det visar att barnet har ett värde, säger Åsa Källström. Det kan vara svårt att nå fram till våldsutsatta barn. Fredrik Malmer, socionom, rektor och leg. psykoterapeut med barnoch ungdomsinriktning gav några handfasta tips. – De flesta vuxna som de här barnen har stött på tidigare har haft stor mun och små öron, som krokodiler. Det var det ett barn som liknade det vid under ett bedömningssamtal. Vi behöver vara tvärt om – lyssna mycket och prata lite. Prata i korta meningar som Nalle Puh så blir det enkelt för barnet. Krokodil-liknelsen synliggör att vuxnas barnperspektiv ibland saknar just barnets perspektiv och att vuxna inte lyssnar på barnet. Fredrik Malmer är öppen och ärlig i mötet med sina klienter. Är han nervös så säger han det. – Att vara nervös är tecken på att det här vi gör tillsammans är viktigt. Jag brukar säga: ”Det är inte säkert att jag kan hjälpa dig, men om du ger mig chansen så ska jag försöka”. Han talar också om vikten av att skapa en allians. Först behöver man skapa en känslomässig relation. Din uppgift kan