100 ÅR AV HEMLÄNGTAN 1
HSB öppnade 1927 en egen möbelaffär i Stockholm f
ör att ge fler en möjlighet att köpa moderna möbler till en rimlig kostnad och på avbetalning om de så önskade. Här syns ett matbord från 1936. HSBs snickerifabrik i Sparreholm. KÖKSINREDNING, MAKADAM OCH SMÅHUS Det var inte helt enkelt att få fram allt material som krävdes för att bygga hus, det var en insikt som bostadspionjärerna inom HSB fick tidigt. Det var både brist på byggmaterial och svårt att få fram det som krävdes till bra pris och god kvalitet. Det gjorde att HSB redan tidigt köpte eller startade sidoverksamheter som skulle kunna förse byggprojekten med material. Det började i mindre skala redan 1925, när HSB köpte en trappstegsfabrik och en stenkross för makadamtillverkning och fortsatte med att man köpte Sparreholms Snickerifabrik året därpå. HSBs ledare, Sven Wallander, menade att snickerierna till de första HSB-husen höll för låg kvalitet. Därför behövde man en egen snickerifabrik för produktion av dörrar, fönster och köksinredningar av god kvalitet till vettigt pris. Det behövdes också en organisation för att samordna materialinköp till alla byggen. Därför startades Allt för Byggnadsfacket (AFB) 1930. Det expansiva 30-talet Alla delar av husbygget var intressanta. HSB startade en egen murbruks fabrik vid Kungsholmsstrand i Stockholm och hade en stuckaturverkstad, man köpte ett marmorbrott i Kolmården för att trygga behovet av marmor till portar, trappor och fönsterbänkar och köpte ännu en snickeri fabrik i Nässjö och husfabriken Borohus i Landsbro. Den byggde mest småhus medan HSB dittills främst hade fokuserat på större lägenhetshus. Sven Wallander motiverade köpet med att det fanns ett växande behov av småhus både i Sverige och utomlands. Han ville exportera småhus till Stor britannien. Därför köpte man även Junohus i Uddevalla 1938. Här tillverkades monteringsfärdiga trähus för export. 10 | HSB – 100 ÅR AV HEMLÄNGTAN I krigets spår Efter krigsutbrottet fick produktionen i HSBs industrier delvis ställas om, både på grund av att husbyggandet minskade och för att tillgodose militärens behov. Husfabrikerna Junohus och Borohus producerade soldatbaracker, broar, hangarbyggnader och andra militära produkter, medan snickerifabriken i Sparreholm bland annat tillverkade hockeyklubbor under en tid. Efter andra världskrigets slut skulle Europa återuppbyggas. Då tog husbyggandet fart igen och efterfrågan på exempelvis småhus ökade. Borohus expanderade med dotterföretag i bland annat Norge, Västtyskland, Frankrike och England. Snickerifabrikerna fokuserade på köksinredning och ökade stadigt sin kapacitet så att de både kunde förse nybyggen inom HSB med snickerier och producera för export till bland annat Danmark och Norge. Bostadsbyggande drev tillväxt Industrierna var en viktig och inkomstbringande del av HSBs verksamhet så länge bostadsbyggandet fortsatte att växa. 1965 hade HSB Riksförbund 3 050 anställda. 1 950 av dem arbetade inom HSBs industrier. Men när bostadsbyggandet minskade på 1970-talet var behovet av byggnadsmaterial förstås inte lika stort. Gradvis avvecklades sidoverksamheterna. Snickerierna och hus fabrikerna såldes från slutet av 1970-talet. Sist ut var Borohus i Landsbro, som såldes till företagsledningen och de anställda 1984. Foto: Bukowskis