Nordens Tidning 1
Flera olika röster till tals i vårens publikation
er vad tycker ensamkommande ungdomar om samhällets mottagande? vad är viktigt för att man som nyanländ ska känna sig som en del av samhället? det har Nordens välfärdscenter tagit reda på i publikationen Hälsning till Nordens politiker och ensamkommande. där intervjuas ensamkommande ungdomar i de nordiska länderna. deras berättelser och reflektioner är tankeväckande. (s)-gruppen i Nordiska rådet. Norden – en säker hamn i en osäker värld Vi lever i en orolig tid. Det sker förändringar över hela världen, både socialt, ekonomiskt och politiskt. Många känner en osäkerhet inför framtiden och den egna tillvaron. Extremister och populister vinner mark och världsordningen som vi har känt är under press. Det gäller internationellt samarbete, handel, demokrati, mänskliga rättigheter och försvarspolitik. Trumps USA, Brexit, fascistiska tendenser i Europa och utvecklingen i både Ryssland och Turkiet visar tydligt att vår värld kan förändras avsevärt under de kommande åren. D e nordiska länderna kan inte passivt titta på när dessa stora förändringar sker i världen. Tvärtom är det viktigt att vi arbetar ännu närmare varandra och tar täten för en världsordning som kännetecknas av social trygghet, jämlikhet, rättvisa och demokratiska rättigheter. När världen förändras snabbt måste vi söka allierade som vill ha samma utveckling som vi. Det är uppenbart att de nordiska länderna rör sig närmare varandra i dessa tider. De nordiska samhällena är kända över hela världen för hög grad av välstånd, personlig frihet, demokratiskt deltagande, samarbete, trygghet och jämlikhet. Det är värden som vi måste hålla fast vid när de är under press. På alltför många ställen går utvecklingen tillbaka. Vi har en framgångsrik samhällsmodell som vi ska värna – inte avveckla. Tillsammans kommer de nordiska ländernas ekonomier på topp tio i världen och topp fem i Europa. De nordiska länderna har därför goda förutsättningar att kräva sin plats vid bordet när Europas och världens framtid ska diskuteras och beslutas. Det står högt upp på vår dagordning att de nordiska länderna ska koordinera och samarbeta ännu mer inom internationella sammanslutningar. Det här vill Socialdemokraterna i Nordiska rådet arbeta för under de närmaste åren. Phia anderSSOn, OrdFörande, Sverige henrik daM kriSTenSen, danMark MaariT FeldT-ranTa, Finland Oddný g. harðardóTTir, iSland SOnJa MandT, nOrge de FeM ParlaMenTarikerna uTgör TillSaMManS STyrelSen För SOcialdeMOkraTerna i nOrdiSka rådeT. 18 nordens tidning nr 3 | 2017 ismail a hussein var ensamkommande från Somalia och kom till norge för fem år sedan. han är i dag partipolitiskt engagerad och arbetar ideellt för barns rättigheter. en drivkraft han har är att vara en god förebild för andra ensamkommande. han säger bland annat i sin hälsning till politiker och ensamkommande: ”när jag kom till norge som ensamkommande hade jag ingenting. i dag har jag det mesta. Följ dina drömmar, kräv din rätt och ge inte upp. Jobba hårt för det du tror på.” i en annan intervju säger Mahboba Madadi, som är ordförande för ensamkommandes förbund i Malmö: ”Skolan behöver blanda elever med olika bakgrund och kultur för att lära sig språket, skapa samtal och ökad förståelse för varandra. det blir lättare för ensamkommande att integreras i samhället då.” hälsning till nordens politiker och ensamkommande är en bearbetning av rapporten Samhällets mottagande av ensamkommande i norden (nordens välfärdscenter). andra frågor, som berör alltfler människor i norden, handlar om demens och välfärdsteknologi. i dag beräknas cirka 418 000 människor i norden vara demenssjuka och antalet väntas öka i samtliga nordiska länder. välfärdsteknologi är teknologi som förebygger, hjälper eller levererar välfärdslösningar – och kan hjälpa bland annat människor med demenssjukdom. nya hjälpmedel som växer fram skapar nya frågor för nordiska kommuners arbete med demensomsorg. det handlar om både ekonomiska, teknologiska och etiska frågor. välfärdsteknologi kan vara ett sätt att minska trycket på välfärden och få resurser över till förbättrad service för personer med demens. i nya publikationen ”välfärdsteknologi handlar inte om teknik utan om människor” – tekniksprång i nordisk demensvård låter nordens välfärdscenter olika nordiska röster komma till tals om frågor som väcks kring välfärdsteknologi. vilka hjälpmedel finns? hur jobbar en kommun som aktivt implementerat ny teknik? vilka etiska utmaningar kan dyka upp? dessa båda publikationer, och många fler, går att ladda ner på http://nordicwelfare.org/sv/Publikationer/ JudiT hadnagy