Nordens Tidning 1
Utveckling Stärk det nordiska brottsförebyggande
samarbetet Från fler kriminella gäng med inbördes uppgörelser, vägpirater, våldbejakande extremism, trafficking... till vardagliga överträdelser av skattelagar m m. Det nordiska samarbetet vad gäller till exempel brottsförebyggande arbete kan bli än bättre. Vi behöver satsa mer, mycket mer, på brottsförebyggande insatser och åtgärder. Och lära av varandra i Norden och andra länder. 1. Vilka strukturer och vilka ordningar i samhället verkar avhållande från brott? Den frågan handlar om SITUATIONELLT brottsförebyggande arbete. De flesta känner till ordspråket ”tillfället gör tjuven”; tillfällesstrukturer. Det sägs att det behövs tre element för ett tillfällesbrott: motiverad individ, objekt och avsaknad av vakt eller skydd. följdfrågor är: Hur lätt är det att begå brott? Vad hindrar personen från att begå ett brott? Bland annat tänker man sig följande reaktioner och svar: att straff avskräcker (yttre motivation), att det gäller att göra det svårt, minska tillgängligheten (genom larm, ljus, lås m m TEKNISK prevention). Och att ha kapabla väktare (patrullerande polis, kameror, grannsamverkan m m). en annan fråga är: 2. 28 Vad kan göras för att människor ska avhållas från en brottslig bana? Den frågan handlar om SOCIAL prevention som angriper problemet utifrån motiv. Det handlar om åtgärder på tre nivåer: individ, grupp och struktur. Det är fråga om långsiktiga åtgärder. Det krävs tålamod, uthållighet. Där nordens tidning nr 3 | 2017 ingår frågor om skyddsfaktorer: följdfrågor här är bland annat: Vad får människor att inte begå brott? Vad är brottsavhållande? Några tittar utifrån de frågorna bland annat på en persons anknytning till föräldrar och vardagliga aktiviteter som skola och arbete. En hög grad av anknytning antas göra det svårare att bryta av från ett hederligt levnadssätt. Och de tittar på graden av bundenhet till olika samhälleliga livsmål som utbildning och arbete (alltså åtagande). Och i vilken utsträckning en person är engagerad i olika aktiviteter som skola och föreningsaktiviteter (involvering). Och på de föreställningar en person har om gott och ont och huruvida personen legitimerar och har en tilltro till den rådande samhällsordningen (övertygelser). 3. Många studerar frågan utifrån vilka de sociala orsakerna kan tänkas vara till att människor begår brott, för att underlätta insatser och åtgärder. Svaren och förklaringsmodellerna är många. Läs mer i kriminologiska översikter. hur soM helst. De hederliga, öppna, demokratiska, nordiska samhällena måste agera, hålla tillbaka och minska brottsligheten. Vi kan lära mycket av varandra bara i Norden, medborgare emellan, och som föräldrar, politiker, företagare, tjänstemän, föreningsledare, fastighetsägare, socialarbetarna, polis, kriminalvård m m genom t ex tematiska samarbeten och (vänorts) utbyten om detta. Vetenskap, beprövad erfarenhet och lärande är en bra kombination. BO anderSSOn generalSekreTerare Föreningen nOrden FOTO: ShuTTerSTOck