Nordens Tidning 1
Så in i norden Föreläsare Marco Helles. Matnyttig
studiedag för lärare Yngve Larsson och Margit Bylin. Vårutflykt 2017 med Föreningen Norden Ulricehamn-Tranemo Varje år anordnas en resa i antingen Ulricehamns eller Tranemos kommun, och i år var det Tranemos tur. Start och samling skedde på Limmareds Säteri där Margit Bylin, delägare av Säteriet, bjöd in i mangårdsbyggnaden, och berättade Säteriets historia. Gårdens historia finns belagd från 1500-talet, men är förmodligen ännu äldre. Limmaryd har varit egen socken med egen kyrka, men gick upp i Tranemo socken på 1600-talet. Vi fick höra hur och se, hur man i moderna former driver verksamhet på en gård, där platsen har tusenåriga anor. Resan gick vidare till Uddebo, vars textila historia grundats av bröder Ernst, Fritz och Rickard Claeson. Bygdegården var Fritzs bostad tills den blev fritidsgård på 1960- talet. Från 1992 är det bygdegård. Här finns utställningen Uddeboväven, som visar Uddebos textilhistoria. Intill Bygdegården ligger det s k Gula Huset. Här har varit textilindustri fram till slutet av 1950-talet. Därefter har det stått tomt tills en ekonomisk förening tog över huset och påbörjade ett renoveringsprojekt. Fortfarande återstår mycket, men ett beundransvärt arbete har lagts ner. Planen är att huset ska fungera som ett allaktivitetshus med verksamheter av skilda slag, utställningar, föreläsningar, musikarrangemang m m. På 1880-talet startade både Uddebo Trikåfabrik (i nuvarande Gula Huset) och ”Dukaväveriet”, som sedan blev Väveriet i Uddebo. Det är troligen landets äldsta möbeltygsväveri. Uddebo väveri har varit byns stora arbetsgivare i över hundra år. 2011 flyttades all verksamhet till Kinna och Ludvig Svensson. Huset med sina 5 000 kvm har köpts av två privatpersoner, som planerar för olika verksamheter i huset, bl a tillredningskök, tapetserarverkstad, ateljéer, vinterförvaring av husvagnar. Sammanfattningsvis mötte vi personer, som med fantasi, verklighet och varsamhet tagit fasta på och utvecklat något nytt av en bygds traditioner av jordbruk, textila hantverk och industri. Det var en fin utflykt, som uppfyller Föreningen Nordens intentioner, att binda samman historia och kultur, traditioner och framtid. inGer sTarK Tisdagen den 15 augusti hölls en studiedag för lärare på Stadsbiblioteket i Västerås som handlade om rasism bland annat. Arrangör var Föreningen Norden samt Forum för levande historia i samarbete med Västerås stad. Marco Helles, utbildare inom mänskliga rättigheter, inledde med att redogöra för rasismens historia, rasismens ansikte och konsekvenser. Han tog upp de lagar och konventioner som ska säkerställa de mänskliga rättigheterna och hur de efterlevs. Åhörarna fick pröva på konkreta metoder och övningar och reflektera över olika ställningstaganden. Helles tog också upp vad diskriminering är/vi och dom, den onda och goda cirkeln. Mats Andersson, lärare i historia och samhällskunskap Stockholm, tog upp normer, perspektiv, konsekvenser och historiska exempel på åskådarrollen. Det är lättare att vara en passiv åskådare och fotografera med mobilen än att gripa in och hjälpa till. Ju flera åskådare desto större passivitet, menade han. Det blev en givande och tänkvärd fortbildningsdag för lärare, som dessutom fick med sig ett pedagogiskt arbetsmaterial att använda i skolan. TexT och foTo: alice Widlund Paneldebatt om kärnbränsleförvaring på Åland Den 24 april arrangerade Föreningen Norden på Åland och Föreningen Norden Sverige en paneldebatt på temat ”hur Åland påverkas av slutförvaring av kärnbränsle i Forsmark och Olkiluoto. I debatten deltog miljösamordnaren Erik Setzman och seniora rådgivaren Saida Laarouchi från Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) samt material- och korrosionsexperten Torbjörn Åkermark. Torbjörn Åkermark tror att slutförvaringarna av kärnavfall i Forsmark och Olkiluoto kommer att släppa ut radioaktivitet inom 10-10 000 år efter att de tagit i bruk. – Östersjön är idag ett av de mest radioaktiva haven. Det är inte bra om man får två läckande slutförvar som spär på det, sa han. Gula Huset. 44 nordens tidning nr 3 | 2017