Buffé 1
DE GÖR OM VÅRA FAVORITER Hållbar mat Klimatanpass
ad matlagning är hett, men hur gör man? Några agronomstudenter som nyligen gjort ett stort miljöprojekt tipsar här om vad du kan göra för en hållbarare matlagning. Text Sofi a Thörevik Foto Lina Eidenberg Adamo L OVISA NEIKTER och Anna Wernersson, två blivande agronomer från SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet), fi ck i höstas det klimatsmarta uppdraget att syna och förbättra ICAs populäraste recept. En tuff utmaning som de inte ångrar i dag. – Projektet har påverkat mig att tänka mer klimatsmart och har öppnat mina ögon för hur jag genom förändrade livsmedelsvanor kan minska klimatpåverkan, säger Anna, varpå Lovisa tillägger: – Med tanke på kritiken mot djurvälfärden äter jag redan mycket vegetariskt, men under projektets gång har jag också förstått skillnaderna mellan olika livsmedel och deras utsläpp, vilket har gjort mig motiverad att klimatanpassa min vardag ännu mer. Anna och Lovisa har tillsammans med nio medstudenter tagit de 200 mest populära recepten på ICAs hemsida och sedan försökt klimatanpassa dem på bästa sätt. Till sin hjälp har de haft siff ror på respektive livsmedels utsläpp, vilka man fått från professor Fredrik Hedenus vid Chalmers. – Själva metoden heter livscykelanalys, och vi har gjort en sådan på varje ingrediens i recepten och därefter bytt ut eller minskat ner på de värsta bovarna, säger Lovisa. Kan ni ge konkreta exempel på hur ni har förändrat recepten och vad man själv kan göra? – Ett bra tips är att planera matinköpen och äta varierad kost; att inte snöa in på ett livsmedel. Vi svenskar älskar kött, men minska gärna det intaget och ät mer baljväxter eller rotfrukter, som har betydligt 34 B UFFÉ 2 • 2015 mindre klimatpåverkan. Det tar helt enkelt mycket längre tid och kräver mer energi att få fram ett kilo kött än ett kilo morötter, och utsläppen skiljer sig ju därmed avsevärt, säger Anna. – Samtidigt äter får och nötkreatur mat som vi människor inte kan tillgodogöra oss, och i betesmarkerna trivs småkryp, vilket påverkar den biologiska mångfalden positivt – så det fi nns goda skäl att inte helt utesluta kött och framför allt till att äta svenskt, gärna naturbetat, kött, säger Lovisa Neikter. Hon och Anna framhåller också matsvinnet som en stor miljöbov. Vi slänger i snitt 25 kilo mat per person och år. Lika mycket fl ytande föda häller vi ut i slasken. – Så tänk på att balansera recepten genom att exempelvis använda hela förpackningar, även om det i originalreceptet står annorlunda. Småslattar blir ofta stående i kylen innan de till slut slängs. Eller frys in det som blir över; vi använder frysen alldeles för lite, säger Anna Wernersson. Varför satsar ICA på detta? – Många av våra kunder vill hitta mer hållbara matvanor men kan nog tycka att det känns krångligt och dyrt. Genom SLUstudenternas arbete vill vi visa motsatsen och ta fram recept som kan inspirera och stödja våra kunder att äta klimaträtt, säger Maria Smith, miljöchef på ICA. Hur kan vi ta del av resultaten? – Efter hand som recepten blir klara läggs de på ica.se. Sök på »mat för klimatet« och därefter »klimatanpassat«. Ursprungsrecepten kommer att förses med en kommentar om hur man kan klimatanpassa, säger Maria Smith. Sluta slänga mat! Det är värsta miljöboven.