Vårdguiden Omslag
Vårdguiden Notiser
Vårdguiden Innehåll
Vårdguiden Tema Prostata: Känslig körtel kan ge pr
oblem
Vårdguiden Godartad prostataförstoring
Vårdguiden Jan-Olof: "Jag blev som en 25-åring ige
n"
Vårdguiden
Vårdguiden Prostatit: Undvik stress och kyla
Vårdguiden Prostatacancer: harmlös eller livshotan
de?
Vårdguiden Den rena läran
Vårdguiden Ett stick för livet
Vårdguiden Riskabelt festande
festande I åldersgruppen 16–29 år är andelen med
riskabla alkoholvanor mer än dubbelt så stor som i hela befolkningen. Unga riskbrukare dricker oftast flera gånger i veckan, både vardagar och helger. – De kommer kanske inte till jobbet eller skolan dagen efter på grund av bakfylla, och vissa tar en återställare. Många blir berusade vid varje tillfälle som de dricker och utsätter sig för riskfyllda situationer i samband med det, säger Johanna Bengtsson, sjuksköterska vid Livsstilsmottagningen, Maria Ungdom. Arbetslöshet, avbruten skolgång, inga fritidsintressen, trassliga relationer, psykisk ohälsa, tidig alkoholdebut, beroendesjukdom i familjen, att inte känna av bakruset och att ha kompisar som festar hårt – det är riskfaktorer för unga när det gäller alkohol. Men du behöver inte ha alla dessa riskfaktorer för att hamna i ett beroende. Inom sjukvården används inte längre termen missbruk. I stället talar man om riskbruk, skadligt bruk och olika grader av beroende. När du dricker så mycket att det ger påtagliga negativa konsekvenser fysiskt, psykiskt eller socialt räknas du inte längre som en riskbrukare utan som en person med en beroendesjukdom. Då behöver du hjälp och stöd att bli frisk. Fritid lika med festande Riskbruket av alkohol kan se väldigt olika ut, bland annat beroende på bostadsort och socioekonomisk situation. Många grundlägger ett vanedrickande under student åren. En livsstil där fritiden är 1177 Vårdguiden nr 3 2016 synonym med att ”festa”, med både ”afterwork” och intensivt drickande på helgerna, kan vara farlig. – Inom vissa branscher används alkohol som belöning efter lyckad försäljning eller då man nått ett visst mål. Ibland kombineras alkohol med kokain och för att dämpa bakfyllan röker man cannabis, säger Johanna Bengtsson. Personer med någon form av psykisk ohälsa löper också större risk att bli beroende av alkohol. Ofta har dessa riskbrukare ett annat mönster i sitt drickande. – De dricker mer i sin ensamhet och använder alkoholen för att hantera ångest, inte så mycket för att ha kul. Personer med adhd och andra neuropsykiatriska diagnoser självmedicinerar ibland med alkohol. Men hos många som tror att de har adhd försvinner symtomen efter att de har minskat sin alkoholkonsumtion, säger Johanna Bengtsson. Samarbete med psykiatrin Livsstilsmottagningens patienter är oftast socialt välfungerande med arbete eller studier. På Maria Ungdom Vasa, som också är en del av Maria Ungdom, Beroendecentrum Stockholm, har många av patienterna flera olika vårdkontakter på grund av psykisk ohälsa. – Då försöker vi samarbeta med psykiatrin, frivården inom Kriminalvården eller socialtjänsten. Vi jobbar mycket utifrån omvårdnad och tillgänglighet och försöker skapa en allians med patienten och även få med anhöriga eller närstående i kontakten om det är möjligt, säger Eva Clasing, sjuksköterska vid Maria Ungdom Vasa. – Många av våra patienter har börjat som festdrickare men sedan har det övergått i mer och mer ångest. Inom beroendevården av unga har man större tolerans med patienter som inte följer vårdplaneringen än när det gäller vuxna. – Om en patient uteblir från ett inbokat besök så ”jagar” vi dem ett tag för att försöka få tillbaka dem till mottagningen och hitta ny motivation. Vi ser deras ambivalens som en del av deras problematik, säger Eva Clasing. Individuell behandlingsplan Ungdomar och unga vuxna brukar snabbt få tid för ett första besök. Behandlingstiden är ofta något längre än i beroendevården för vuxna och involverar familj och andra kontakter när det är möjligt. Innan man börjar i behandling får man genomgå en så kallad basutredning, bland annat för att se om det finns någon psykiatrisk samsjuklighet. Därefter görs en individuell behandlingsplan tillsammans med patienten. Behandlingen kan bestå av motiverande samtal (mi), hälsosamtal om mat, motions och sömnvanor, återfallsprevention, provtagning, läkemedelsbehandling, bearbetning av trauma och/ eller behandling för ångest och dep ression. Vanligtvis kommer patienten på 10 – 15 samtal. Både Livsstilsmottagningen och Maria Ungdom Vasa erbjuder kognitiv beteendeterapi, kbt, och psykoterapi med psykodynam isk inriktning. n Här finns stöd och behandling Du kan alltid vända dig till din vårdcentral eller husläkarmottagning. Är du mellan 18 och 25 år och upplever att alkohol eller droger påverkar din hälsa och livssituation? Då kan du kontakta någon av Maria Ungdoms mottagningar för unga vuxna. livsstilsmottagningen.se Livsstilsmottagningen Riddargatan 1, Stockholm Tidsbokning 08-123 474 82, 070-634 68 44 (sms) Maria Ungdom Vasa, St Eriksgatan 113, Stockholm Vänder sig till unga vuxna som är i riskzonen för eller har ett skadligt bruk av alkohol, andra droger och spel i kombination med dåligt psykiskt mående. Tidsbokning 08-123 475 09, 072-555 45 39 (sms) Mini-Maria I länet finns 23 lokala öppenvårdsmottagningar dit familjer med ungdomar som har alkohol- eller drogproblem kan ringa och boka tid. Mottagningen tar emot patienter upp till 20 år. Är du osäker på vilken Mini-Maria du ska kontakta kan du ringa till Maria Ungdoms rådgivningstelefon, 08-123 47 410. Mottagning för blivande föräldrar Inom Beroendecentrum Stockholm finns också en särskild mottagning, Rosenlunds mödravårdscentral, som tar emot patienter som blir gravida eller ska bli pappor. Kvinnor som har barn kan också remitteras till EWAmottagningen. 13
Vårdguiden Tango som terapi
Vårdguiden
Vårdguiden Hitta din dans!
Vårdguiden En knöl i arv
Vårdguiden Amningens ABC
Vårdguiden Dina synpunkter är viktiga
Vårdguiden Våga fråga och rädda liv!
Vårdguiden Överlevaren
Vårdguiden Så kan du prata om självmord
Vårdguiden En "egen" sjuksköterska
Vårdguiden Aktuellt i vården
Vårdguiden bebis på väg?