GLAS 1
/ FAKTA / Sommarhus H Plats: Beddinge Typ av bygg
nad: Sommarhus Byggherre: Karin och Hampus Hellsvik Arkitekt: Johan Sundberg Arkitektur Byggföretag: SA Bygg Glasleverantör: Emmaboda Systemleverantör: Fönster, dörrar samt skjutdörrar från Schüco, entrédörr från Hajom samt takfönster från Velux Inflyttning: 2017 Johan Sundbergs tankar om Sommarhus H. Arkitekten berättar Framför allt handlar det om relationen till platsen. I det här fallet ville jag att huset skulle underordna sig själva omgivningen som är sandig, mjuk och gräsbevuxen. Jag strävade efter att dynerna och den kringliggande naturen på sydkusten skulle spela huvudrollen. Det ligger något ödmjukt i att skapa en enkel, lådliknande form som har en raffinerad insida och som öppnar sig åt havet. Huset vänder olika slags ansikten åt de olika landskapstyperna som omger det. Den här speciella platsen har ett naturreservat i öst, jordbruksmark och spridda skogspartier i norr och i söder finns sanddyner och hav. Runt huset växer ekar, tallar, vresrosor och gräs. Jag tycker om att tänka på huset som ett smyckeskrin. Dessa skrin ser ofta relativt enkla ut från utsidan, men när du öppnar dem är de oerhört stilfulla utan att överglänsa smyckena som ska förvaras i dem. Till fasaden valde jag sibirisk lärk för dess höga kvalitet och hållbarhet. Den är bestruken med en silikonbaserad skyddsbehandling för att vittra jämnare. Sol och vindarna från havet medför stora påfrestningar. Genom att använda olika bredder på panelerna vid de olika fasadsidorna tillfördes designen en extra dimension. Exempelvis är den södra fasaden klädd med smalare panel eftersom jag tror att vi behöver en mer detaljerad och definierad panel närmare ögat och handen. Detta kan jämföras med ett djurs mage som är mjukare än dess rygg där stråna är grövre. Sydsidan är med andra ord husets mage medan väst, norr och öst utgör husets rygg med sin grövre panel. ”DET ÄR DEN LUFTIGA FÖRNIMMELSEN VI VILL ÅT – KÄNSLAN AV ATT BEFINNA SIG I ETT MOLN SNARARE ÄN I EN BASTU.” Även interiört har jag utgått från en minimalistisk palett med vitt och trä, där de ljusa målade ytorna dominerar. Det är den luftiga förnimmelsen vi vill åt – känslan av att befinna sig i ett moln snarare än i en bastu. Tillsammans med fönstren som löper från golv till tak tillåts landskapet där utanför att vara i fokus. Som alltid arbetade jag med människans kropp och själ som utgångspunkt. Jag blir väldigt glad när jag hör att Karin och Hampus känner sig avslappnade och mår bra i huset som jag ritat. Och hur de beskriver det som att jag har destillerat allt det där som de älskar med den här platsen. Detta är viktigare än någon avancerad abstrakt konstruktion. För mig handlar arkitektur om känslomässig tillhörighet, om kroppens och sinnets funktioner och om det sociala och emotionella rummet som vi vill placera våra uppdragsgivare i. / GLAS 2.2023 37