GLAS 1
Martin Rössler Flyttfågelforskaren som har utveck
lat en flygtunnel för att testa fågelskyddsglas Martin Rössler är forskare vid Biologische Station Hohenau-Ringelsdorf och har forskat om fåglar i över 40 år. Han har bland annat utvecklat en experimentell flygtunnel för att testa fågelskyddsglas i praktiken. Text: Melinda Lemke Hur uppkom intresset för fågelskyddsmarkeringar i glas? — Som unga ornitologer grundade vi 1994 en ringmärkningsstation för fåglar i Hohenau an der March i östra Österrike där vi fortfarande ringmärker cirka 4 000 fåglar om året. 2004 blev jag uppringd av Wiener Umwelt Anwaltschaft som undrade om vi kunde hjälpa dem att ta fram markeringar för att hindra fåglar från att flyga in i fönster. De ville att jag skulle ställa upp en 50 meter lång glasvägg med nät bakom och framför för att testa olika lösningar. Idén var praktiskt svår att genomföra, exempelvis kunde vi omöjligen kontrollera näten dygnet runt sju dagar i veckan. Vi hade ständigt behövt ta bort och sätta tillbaka allt glas. Jag började intressera mig för temat och har bland annat utvecklat en testanläggning i form av en tunnel, även den med nät som förhindrar att fåglarna faktiskt krockar in i glasen. Efter att fåglarna har ringmärkts vid ringmärkningsstationen används de för provflygning. De vid dagsljus vana fåglarna placeras i den mörka änden av tunneln och flyger omedelbart och snabbt till den ljusa änden med skyddsnät framför en markerad och en omarkerad glasruta. Därefter släpps de friska fåglarna ut i naturen. I testförsöken mäter vi vilka glas de undviker. För att säkerställa att ljusförhållandena alltid är symmetriska kan hela tunneln riktas efter solens position. Hur uppfattar fåglar glas? — Fåglar kan inte se ostrukturerat glas, det uppfattas antingen genomskinligt som luft eller så speglar det landskapet genom vilket fågeln flyger obekymrat. Med markeringar kan glashindret dock synliggöras. Vi har inte kommit på något bättre sätt ännu, dock arbetar vi med att utveckla lösningar som stör människor så lite som möjligt. Markeringarna måste kontrastera väl och vara tillräckligt stora för att fåglar ska se dem och uppfatta att ”här passar jag inte igenom”. Fåglar ser i allmänhet sämre än människor. De flesta 50 GLAS 2.2023 Finns det även lösningar där prickarna bränns in i glaset med en laser? — Laseranordningar för att göra markeringar är naturligtvis tekniskt sett lämpliga, dock är laserns främsta egenskap att skapa mycket precisa fina strukturer medan markeringar jämförelsevis är grova och stora. Fina strukturer ses inte av fåglar. Ränder bör vara minst tre eller fem millimeter breda, prickar bör vara minst nio till tio millimeter i diameter. / TEMA / Fågelskydd behöver ett stort synfält med sikt runtom (fiender!) och inte så stor synskärpa framåt. Man skulle kunna säga att fåglar flyger ”ur ögonvrån”. Därför är minimal storlek, maximalt avstånd och minimal kontrast viktig. Vilka fungerande lösningar finns på marknaden? — Pilkington började intressera sig för fågelskydd på allvar 2013. De var pionjärerna och utvecklade en tunn, tunn metallbeläggning i ränder. En form av spionspegel där ljuset speglas starkt och kontrasterande. Ränderna har efterhand blivit oskarpare för att passa arkitekterna, men egentligen var den första lösningen med skarpa ränder bäst. 26 26 Glas speglar och när solen skiner är dessa speglingar mycket ljusa och kontrastrika. Martin betonar därför att de flesta markeringar måste sitta på utsidan av glaset, markeringar inuti isoleringsglas döljs lätt av reflektioner. Endast mycket starkt reflekterande element kan placeras i isolerglas och komma igenom. Det mest kända undantaget är enligt Martin för närvarande Eastmans Fly safelösning. — Uppfinnaren Rouven Seidler har utvecklat små, starkt reflekterande metallplattor som arbetas in i folien i laminerat glas. De reflekterar så starkt att de inte behöver sitta på utsidan.