GLAS 1
I Ikea-sofforna från 60-talet njuter Oskar och Ås
a av naturen. Vid klart väder anar man slottsruinen i Borgholm. är det solskyddsglas. De stora glaspartierna har kompletterats med akustikplattor i innertaket så att ljudet inte ska studsa runt och ge eko. Att gå in i Tryggehuset är att samtidigt gå ut i ett landskap. Det öländska landskapet med spridda buskage, ensliga enar och öde hedar ger rum för fantasin. Och så ljuset och dagrarna, de knivskarpa silhuetterna och himlen. Som en by på Mallorca — Himlen är större här och horisonten inte lika påtaglig som i ett havslandskap. På ögats väg till horisonten händer hela tiden något. Ett snår, en gärdesgård, ett träd som får ögat att stanna upp. Det påminner mig om en liten by på Mallorca. Vi återkommer ofta till Cas Concos på sydostsidan av ön och känslan är densamma som här på Öland. Himlen är större. Tryggehuset är förresten ett bra namn. I sofforna, ärvda Ikeamöbler från 60-talet när Åsas föräldrar satte bo, känns tryggt att sjunka ner och njuta av naturen. Vid klart väder anar man slottsruinen i Borgholm. Mycket av möblerna och inventarierna som tillhört Åsas mamma har tagits till vara vilket är helt i linje med Oskars passion för hållbarhet i såväl jobb som privat. Dagarna innan den här intervjun besökte han till exempel Saint-Gobain i Paris och pratade planglas och återbruk, en fortsättning på besöket för fyra år sedan. — 2019 var jag i Paris och R&D med Anders Widing från RISE i projektet Cirkulär användning av planglas. Saint-Gobains intresse Oskar Storm för återvinning var stort redan då och var det som tände elden i mig. Intresset från övriga svenskar var dock svalt men nu har det vänt! Vi har avtal med Ragn-Sells om återvinning av planglas och mitt besök i Paris nu senast handlade om att att jag engagerar mig i temat glaskrossningsmaskiner. Lägger all fritid på Åsa Vårda och ta till vara. Den fasta punkten i Oskars liv är hustrun Åsa. Öland är deras fristad men hemmet varifrån de arbetar ligger i Nybro där Åsa driver sitt gym som Oskar, förstås, lagt ner sin själ i. Inte förvånande kan Åsa bjuda in till ett ”Glasgym” där ljuset strömmar in och energi fylls på. — Vi träffades när jag var 19 år och har blivit ett team. Mitt stora och enda fritidsintresse är Åsa. Jag lägger all min fritid på henne. Att ägna mig åt något annat som att spela fotboll eller gå ut med kompisar ser jag som slöseri med tid. Det känns så onödigt när vi kan göra något tillsammans istället. Tillsamman har också en särskild betydelse i det stormska äktenskapet, där de tre barnen hunnit bli vuxna och lämnat föräldrahemmet. Om du som läser detta tror att äkta makarna Oskar och Åsa kryper upp i var sin hörna och läser var sin bok tar du fel. Oskar läser alltid högt för Åsa, helst en feelgood–bok. Och Åsa? Jo, medan hon lyssnar till skåningen som blev smålänning och hans klingande småländska stickar hon handledsvärmare eller virkar grytlappar. / GLAS 2.2023 73