Nordens Tidning 1
Civilsamhället En myndighet för samlad kunskap om
det civila samhället Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) arbetar sedan 2012 med att ta fram, samla och sprida kunskap om det civila samhällets villkor. Ett spännande och utmanande uppdrag. Senast i raden är en studie som belyser villkoren för ideella föreningar och trossamfund. Den 3 december hålls också en konferens om hur forskning om det civila samhället kan användas för att förändra hur vi arbetar i det civila samhället och i den offentliga sektorn. M 14 yndigheten och dess föregångare Ungdomsstyrelsen och Statens ungdomsråd har sedan lång tid tillbaka fördelat bidrag till barn- och ungdomsorganisationer. Stödet till barn- och ungdomsorganisationer inrättades redan i mitten av 1900-talet. Under 2000-talet breddades Ungdomsstyrelsens bidragsfördelning till att inte enbart innefatta stöd till yngre. Då tillkom stöd till bland annat kvinnors organisering och etniska organisationer. Bidrag ges även till internationellt samarbete och kommuner. Den tidigare folkrörelsepolitiken ersattes av En politik för det civila samhället nordens tidning nr 4 | 2015 2009. Målet är att det civila samhällets möjlighet att vara en central del av demokratin ska förbättras. Detta arbete ska ske genom dialog med det civila samhällets organisationer. Det civila samhällets möjligheter ska utvecklas när det gäller att stärka människors delaktighet, engagemang och påverkan av sin livssituation och samhället i stort. Vidare ska förutsättningarna för det civila samhället bidra till samhällsutvecklingen och att välfärden stärks. Kunskapen om det civila samhället ska också fördjupas och spridas. Detta är bakgrunden till att Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor sedan 2012 är den svenska regeringens särskilda stödmyndighet på området. mynDigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram och förmedlar kunskap om det civila samhällets villkor och utveckling och fungerar som ett stöd i dialogen mellan regeringen och det civila samhällets organisationer inom politiken för det civila samhället. Myndigheten tar också fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor, följer upp riksdagens och regeringens mål för den nationella ungdomspolitiken, stödjer kommunerna i deras ungdomspolitiska arbete samt utvecklar den lokala uppföljningen av ungdomspolitiken, främst genom ungdomsenkäten LUPP. Myndigheten samlar vetenskapligt grundad kunskap om det civila samhället på webbplatsen civsam.se. Kunskapsläget sammanfattas i forskningsöversikter inom olika ämnesområden. Där finns också övergripande information om det civila samhället i Sverige. Det finns idag publicerade översikter bland annat för områdena integration, jämställdhet, kultur samt boende och bostäder. Sedan 2013 fördelar myndigheten också forskningsmedel till praktiknära forskning på teman i skärningspunkten mellan det civila samhället och den offentliga respektive privata sektorn. Omfattningen av stödet har varit några miljoner om året. Detta är ett komplement till de forskningsrådens utlysningar. I Sverige har mer omfattande stöd till forskning om det civila samhället fördelats av Vetenskapsrådet 2011–2014. Varje år genomför myndigheten också en uppföljning av det civila samhällets villkor med utgångspunkt i de sex principerna för politikområdet. Dessa principer är självständighet och oberoende, dialog, kvalitet, långsiktighet, öppenhet och insyn samt mångfald. Undersökningen