Nöjesnytt Helsingborg 1
LOVE ANTELL FÖRSTÄRKER VERKLIGHETEN Under en peri
od har konstnärerna Kristina Müntzing och Love Antell verkat som residenskonstnärer i Helsingborg. Nöjesnytt har pratat med musikern, illustratören och animatören Love Antell som har berättat om sitt arbete med att genom AR-teknik väva samman dåtiden, samtiden och framtiden på Fredriksdal i centrala Helsingborg. Han berättar utöver projektet om sin karriär, sina tankar om den konst han utövar och om framtidsplanerna kopplat till musiken. Text: Esmeralda Wedin Foto: Therese Henriksson Love Antell är en av Sveriges mest framstående artister och konstnärer som med sina ofta politiskt förankrade låttexter och verk bidrar till debatter, liksom till utvecklingen av den kreativitet som figurerar i samhället. Nu har Helsingborgs stad alltså blivit hjälpt av konstnären i fråga, som genom sitt konstnärsresidens har utövat inflytande över stadens fortsatta kulturella utveckling. Själv beskriver Love Antell sitt projekt som ett multimedialt verk, vilket figurerar i den herrgårdsbelägna Fredriksdalsparken, och tar fäste i gestaltningen av stadens historia. Konstverkets uppkomst bottnar i den öppna utlysning som Helsingborg stad framhöll i våras där de sökte två konstnärer som skulle få möjlighet till ett konstnärsresidens och på olika sätt bidra till stadens kulturliv. – Min ansökan var att göra ett musikstycke i hela parken så att man kan gå runt där och höra olika delar utav musiken beroende på vart man befinner sig. Love Antell förklarar att den arbetsmetod han främst använder sig utav är en teknik som heter “augmented reality”, AR. På svenska översätts det till “förstärkt verklighet” och är en alltmer vanlig metod inom informationstekniken där en direktsänd betraktelse av omgivningen förstärks med ytterligare sinnesintryck som ljud, bild, video eller data av olika slag. – AR är en gammal teknik men som hela tiden får starkare förhoppningar om att gå igenom användarens ruta. Skillnaden mellan “virtual reality”, VR, är att man istället för att vara omsluten av en helt fiktiv värld – faktiskt ser den verkliga världen runt omkring, men med digitala lager ovanpå, berättar han. Google glass var en typ utav digitalt uppkopplade glasögon som lanserades för några år sedan. Love Antell menar att man då trodde att AR verkligen skulle få genomslag till en bredare audiens, men att lanseringen floppade helt. Samma sak hände med Apples version. – Samtidigt, säger han, använder vi faktiskt den här typen av teknik ganska mycket till vardags, då den finns i våra mobiltelefoner och hörlurar. Jag vill egentligen bara jobba i var den här tekniken är just nu. Det jag gör med den här tekniken är en slags utstakad promenad genom parken där jag på vissa platser har lagt ut de här verken med bild och musik. På frågan om hur det kan se ut om man promenerar genom parken och möts av dessa verk, svarar Love Antell att han har specialskrivit musik som ska lyfta upp parkens historiska drag. –– Frågan jag vill ställa är hur jag kan skapa musikverk som inte är helt satta, utan kan upplevas annorlunda från en gång till en annan beroende på hur du rör dig på en plats. Beroende på vart du rör dig på platsen så uppstår olika strofer och slingor som jag har spelat in, och därför blir verket väldigt flytande. Själva musiken till konstverket är inspelat på Dunkers kulturhus i Helsingborg med hjälp utav stråkmusiker och en pianist. Han berättar även att han har tagit upp ljud från själva platsen och införlivat det i verket som sedan blev en del utav den ljudmässiga upplevelse som användaren delges när den befinner sig just där. Utöver den ljudmässiga delen i projektet har Love Antell även jobbat med bild. – Jag har fått gräva i Helsingborgs museums arkivmaterial och tagit del av det som finns där i digitala databaser och som fysiska objekt. Detta har jag fotat av och gjort till digitala kopior som jag lagt in i det immersiva verket. Jag hittade bland annat gamla filmer ifrån 60-talet och bilder från 1800-talet. Man kommer kunna se hur den exakta platsen som man står på i parken såg ut i en mängd olika epoker, berättar han och fortsätter. – Min idé är att man då träder in i ett slags minnes-metavärld, det blir en dubbelexponering av den här platsen med hjälp av bilderna. De frågor som Love Antell ställer sig under det konstnärliga projektets gång är många och tillsynes centrala för sättet han jobbar. Han exemplifierar det med frågor som: “hur kan jag använda interdisciplinära processer som en kritisk metod för hur jag jobbar konstnärligt?”. “Kan jag exempelvis ifrågasätta hur jag gör musik med anledning av att jag även nu jobbar med film och bild i projektet?”. Samt, “kan jag som illustratör tänja på gränserna för vad en illustratörs yrke är genom att närma mig det på ett annat vis?”. 14 | nojesnytthelsingborg.se