Stenkoll 1
BEAST tuella fel och kvalitetsavvikelser samt inf
ormation om miljö och klimatpåverkan. Även klimatpåverkan har tillkommit de senaste tio åren och finns med i den digitala följesedeln ner på fordonsnivå. Redan 2012 började Peab använda metoden med e-fakturor och e-fraktsedlar. Idag har BEAst utvecklats och kan nu omfatta även uppgifter om bränsleförbrukning, CO2 och så vidare. I det stora byggprojektet Norra Djurgårdsstaden använde Stockholms stad BEAst för digitala standardiserade processflöden för hantering och rapportering av förorenade och rena schaktmassor, men också för att redovisa miljödata, som exempelvis bränsleförbrukning. Enligt utvärderingen är samtliga inblandade överens om att det varit värdeskapande och lärorikt. Arbetssättet plockar bort administration, frigör tid och ger bättre överblick i realtid. Man får en bättre kontroll på drift, ekonomi och klimatpåverkan. I stället för manuell datadelning och sammanställning kan tid och resurser användas till att hantera avvikelser, förbättringsarbete och kunskapsöverföring till kommande projekt. – Nu är hela den kommersiella kedjan med, där SBMI är en av flera aktörer. BEAst hoppas få med sig fler myndigheter, som exempelvis Naturvårdsverket. Andra myndigheter är redan i gång. Boverket ställer krav på klimatdeklaration från och med i år vid husbyggen, där ingår exempelvis betong, som ju är beroende av ballastmaterial, säger Johan Andersson. Mårten Sohlman, vd för SBMI, tycker att BEAst är ett viktigt verktyg, som idag är underutnyttjat i branschen. – Den är effektiv för upphandling och uppföljning och kan förbättra kravställning för att åstadkomma ett cirkulärt samhällsbygge, säger han. På uppdrag av BEAst har SBMI tagit fram ett företagsneutralt artikelnummerregister som när det används kommer att underlätta automatisering, minska kostnader och öka effektiviteten i branschens elektroniska affärer. Registret beskriver mer än 100 av de vanligaste bergmaterialprodukterna. Systemet är anpassat för att möta kommande behov, som exempelvis cirkulära råvaror. Den stora beställaren Trafikverket vill ha lika mycket koll på koldioxid som kronor och ställer därför allt fler krav på miljödata – något företagen måste följa för att kunna vara aktuella för att få ett uppdrag. I projektet ”Greppen om utsläppen” arbetar Trafikverket för att få en digitaliserad inrapportering som ska göra det lättare för branschens största beställare att ha koll på utsläppen. Det som tidigare har gjorts har baserats på olika papper och Excel-ark som inte följt någon standard och där risken för fel har varit stor. Trafikverkets eget systemstöd, Energiledningssystem för anläggningar – ELSA, kan ta emot och hantera informationen från en elektronisk följesedel. Systemet erbjuder ett samlat gränssnitt som gör att hela Trafikverkets organisation samt alla underentreprenörer och leverantörer kan rapportera miljödata på samma sätt. Systemet ger kunskap om utsläppsmängder som gör att man kan ta fram konkreta nyckeltal som underlag för kravställning vid upphandlingar. 2024 är ambitionen att alla Trafikverkets upphandlingar av entreprenader för byggande och underhåll av vägar och järnvägar ska omfatta krav på att rapportera massförflyttningar och drivmedelsförbrukning. Det ska ske enligt BEAsts format via Trafikverkets elektroniska postlåda till ELSA. Modellen kan sedan utvecklas och omfatta fler miljöfarliga ämnen. BEAst har också genererat nordiskt intresse. Nordiska ministerrådet har identifierat behovet av datadelning för miljödata och vill nu sätta upp två projekt i Sverige och Norge under ledning av upphandlingsmyndigheten samt Trafikverket i Sverige respektive Norge. "Man får en bättre kontroll på drift, ekonomi och klimatpåverkan." Johan Andersson 36 STENKOLL KROSSORDET NUMMER 162