Smögen & HÖST - VÅR Länk www.sotenasturism
Illustration: Jacob Hägg 1877 Bohusläns sillperio
der och Sillfisket vid Smögen Sillen finns omtalad och omskriven ända sedan vikingatid. Den har periodvis fiskats i en mängd som vi än idag nog har svårt att föreställa oss. De stora sillperioderna inträffade ungefär en gång per sekel, varade i ungefär tjugo år och försvann med ungefär åttio års mellanrum. . Det som var speciellt för en sillperiod var att sillen under höst/vinter gick tätt in till land i skärgården och trängde långt in i fjordarna. Ögonvittnes skildringar finns hur sillen sprängde Åbyfjordens is underifrån när den kom och därför blev lätt att med relativt enkla redskap såsom garn och landvadar att bärga stora fångster. SillenS betydelSe för Smögenborna och Bohuslän i stort var enorm. Redan under medeltiden var sillen en av de viktigaste handelsvarorna för vår kust och i Europa. Ristningar och inskriptioner i berghällorna runt om betydelsefulla naturhamnar vittnar även om Hansans närvaro här på Bohuskusten. Hansestäderna nere i Europa hade ett vittomspännande handelsnät runt våra kuster. den förSta Stora SillPerioden inträffade 1556-1589. Fisket innebar ett otroligt uppsving för hela Bohuslän som då fortfarande tillhörde kungariket Danmark. Till Bohuslän kom skutor från Danmark, Norge och Holland och både hus och bodar byggdes upp längs kusten. På Buskär utanför Smögen fanns en ”vild bosättning” av Holländare. Och Smögen nämns första gången av Biskopen Jens Nilson år 1597. Marstrand som var centralort för sillfisket fick denna gång, fick ett enormt uppsving. Bohuslän var nu huvudleverantör av sill till den snabbt växande befolkningen i Europa. SillPerioden 1660-1680 Under denna sillperiod gick sillen till men i betydligt mindre omfattning. Svenskarna var inte vana vid att administrera sillperioder och därför blev det svårt för kustbefolkningen att hantera fisket och handelsfrågorna. SillPerioden 1753-1809 Sillen dyker plötsligt upp igen under slutet av 1740talet. Denna sillperiod har allmänt kallats för ”Bohusläns Klondyke”. Mycket arbetskraft behövdes till det manuella fisket. Staten erbjöd fri mark, fritt statligt timmer till husen och avtal om femtonåriga skattelättnader för att locka folk till kusten. Folk strömmade ut till kusten och nya fiskelägen växte upp. Sillsalterier och trankokerier anlades lite överallt. Silltran/olja användes som lysolja i tranlampor, i färger och för att impregnera kläder och stövlar. Det var silloljan från Bohuslän som lyste upp gatlamporna i London och Paris! Ännu en gång försvann plötsligt sillen. När det goda livet och de goda förtjänsterna inte längre fanns knackade nöden åter på dörren. Tystnaden sänkte sig åter över skärgården. SillPerioden 1877-1906 Under denna sillperiod fiskades och saltades årligen över en miljon tunnor saltsill och etthundra tusen tunnor sillolja koktes årligen. Fisket skedde främst med garn och landvadar. Den tidigare så arbetskrävande trankokningen kom nu att ersättas av några högrationella oljefabriker. Sillen en välkommen skänk till svenska folket och i folkmun kom sillen att benämnas ”fattigmans fläsk”. År 1909 exporterades från Smögen hela 61.000 ton färsk sill! Denna sill gick till Tyskland, Holland, Frankrike och England. Sillen isades i lådor med krossad natur-is som sparats i magasin och som sågades på sjöarna om vintern. i SmögenS gamla kvarter ser man lätt spåren av de forna sillperiodernas välstånd i byggnadernas utformning och utsmyckning. På Smögen fanns också tidigt en religiös väckelse som skapade en norm av omtanke, skötsamhet och aktsamhet. Därför kom aldrig krogar och andra ljusskygga nöjesinrättninga att få något större fäste på Smögen. På berättarkvällarna ombord på M/S Soten får du höra mer om Smögens historia och livet vid och på Västerhavet. Mer information: www.soten.se Tel: 0706-294556 Smögen & Smögen & 25