Nordisk Energi 1
ELKRISEN EAT or HEAT Av Sven Olof Andersson Heder
oth I många år har denne skribent varnat för en svår kris i elförsörjningen. Att den huvudlösa nerläggningen av två Ringhalsreaktorer skulle få svåra konsekvenser stod tidigt klar. Att den tyska energiomställningen (”Energiewende”) skulle ha stor inverkan på elpriset i Sverige var också uppenbart. Nu är den här, elkrisen. Företag i Sverige kan inte expandera, hus kan inte byggas. Inte ens utbyggnaden av vindkraft är säkerställd, även om det i huvudsak beror på cementkrisen. Vilka konsekvenser får detta för svensk ekonomi? Hur allvarligt blir det? Hur länge kommer det att dröja tills elkrisen är över? El- och energiförbrukningen De flesta ekonomer konstaterar att priselasticiteten för energi är låg. Oavsett priset så fortsätter förbrukningen mer eller mindre oförändrad. Det här är kanske inte så konstigt att förstå, vi måste värma våra hus, vi vill duscha varje dag och vi behöver ta oss till jobbet, antingen med egen bil eller med kollektivtrafik. På så vis får höjda elpriser framför allt en negativ effekt på hushållens konsumtion. En allt större del av hushållens tillgängliga medel går åt till energi och man får dra in på något annat. I ett post-Coronasamhälle där hemarbete har kommit att accepteras på ett sätt som tidigare var otänkbart, kan man möjligen avstå från jobbresor i större utsträckning än tidigare, vilket kompenserar de höga elpriserna, åtminstone för dem med elbil! För industrin betyder det att energi som insatsvara blir dyrare. Det här kommer att slå igenom på i princip alla produkter som vi köper, om än i lite olika utsträckning. För hushållens del får man räkna med att priselasticiteten är hög, man har möjlighet att att konsumera mindre för att kompensera för de högre priserna. Bijens et al [1], har visat att en enprocentig ökning av elpriserna leder till en minskning av antalet anställda i den tillverkande industrisektorn om 0.3% och en minskning av investeringar om 0.55%. Om dessa 58 Coop Zinkensdamm, Stockholm. Foto: per Kristiansen / Coop förhållanden är linjära och hur de utvecklar sig över tid är oklart, men det är ingen överdrift att slå fast att höga elpriser kommer att leda till högre arbetslöshet. Livsmedelsförsörjningen Många faktorer gör livsmedelsförsörjningen energiberoende. Den senaste tiden har man till exempel kunnat läsa om stängda fabriker för konstgödsel. Det kostar helt enkelt för mycket att tillverka när elpriserna är höga. Det här slår tillbaka på livsmedelsproduktionen som kommer att bli såväl mindre som dyrare. Torkning av grödor, transporter och förpackningar lär också bli dyrare för bonden, liksom malning av spannmål. I leden närmare konsumenterna utgör kylning av varor en stor kostnadspost och den genomsnittlige ICA-handlaren kommer att känna av elprishöjningarna och tvingas att höja priserna för att affärerna ska gå ihop. Den exakta priskänsligheten är mycket svår att bedöma. Olika födoämnen har olika känslighet. Men om man antar att livsmedelssektorn har en energikänslighet som motsvarar den genomsnittliga kostnaden för energi som andel av BNP, (i västvärlden ca 5-10%) får man räkna med att livsmedel kan bli upp Nordisk Energi 6 2021