Nordisk Energi 1
VÄTGAS Vätgas som backup i energisystemet, som in
te använder kärnkraft – en lång och dyr väg att gå! Vätgasanläggning i Linz, Österrike inom EU-projektet, H2 Future, där lämpligheten för grön vätgas för industri i stor skala testas. Här i artikeln redogör Trygve Engelbert för de stora energiförlusterna vid tillverkning av vätgas. Foto: Martin Eder Av Trygve Engelbert Tekn Dr. I diskussionen om vindkraftens oförutsägbarhet framförs att en lösning till det problemet är att generera vätgas ur el när den är billig, dvs. när det är hög produktion av el och använda vätgasen för att generera el när det är brist. Det hela låter tilltalade då vätgasen endast blir till vatten då den förbränns och att framställa den ur billig el, låter även det tilltalande. Men är det realistiskt? Om vi börjar att titta på kedjan EL – Vätgas – EL Ett generera vätgas med hjälp av el är känd teknik. Med så kallade elektrolysörer spjälkar man vatten (H2O) till vätgas och syrgas. Därefter måste man komprimera till minst 200 bar (man tittar även 94 på system för 700 bar) för att får hanterliga volymer, vilka i detta sammanhang ändå är kolossala volymer. Storskalig lagring av vätgas under högt tryck har aldrig tidigare gjorts och det kommer att fordras pengar, tid och teknisk utveckling innan man är framme. Den mest aktuella utvecklingen sker i Luleå i samband med Hybrit-projektet, men detta är långt ifrån vad som kommer att fordras om vätgas skall lagras för nationell elproduktion. Verkningsgraden för hela kedjan el – vätgas – el är ca 30%. Naturlagarna kan inte rundas. De är var de är. För att få ut en kWh åtgår det tre kWh från vindkraftsverken. Ingen bra affär. Nordisk Energi 6 2021