Nordisk Energi 1
ELKRISEN ➛ importerade produkter, och så vidare.
Tidigare energikriser har också lett till mycket kraftiga nedgångar i BNP [2]. Ett räkneexempel För att illustrera konsekvenserna av elprisökningar för en normalfamilj har jag utfört en mycket enkel beräkning av vissa grundläggande kostnader. Elpriserna slår naturligtvis igenom 1:1, medan övriga kostnader beräknas öka med en tiondedel av av elprisökningen. Utan att fastna i en diskussion om de exakta beloppen kan man konstatera att den svenska normalfamiljen riskerar att drabbas ordentligt av höga elpriser. Inte bara på elräkningen utan även i form av dyrare varor och tjänster och högre inflation och räntor. Som lök på laxen tillkommer att vid en ekonomisk nedgång sjunker dessutom huspriserna. Går det riktigt illa för mönsterfamiljen blir en av föräldrarna arbetslös. Då hamnar de blixtsnabbt i en existentiell kris. I flera länder i Europa talar man nu om elkrisen med olika begrepp: ”Energiearmut” i Tyskland eller ”Eat or Heat” i Storbritannien. För socialt svaga grupper i samhället kommer höga elpriser att bli en mycket stor utmaning. Till exempel svenska pensionärer med låg pension kan komma att tvingas skruva ner temperaturen hemma. Flera EU-länder har också lanserat stödprogram för att hjälpa utsatta familjer och individer mot de ökande el- och bensinpriserna. Men inte i Sverige. Tvärtom, Magdalena Andersson har som svar på frågan om man kan tänka sig att sänka bensinskatten för att avhjälpa konsekvenserna sagt att ”det är ett väldigt kortsiktigt sätt att låsa in människor ytterligare i bensinberoende”. Man kan förmoda att hon applicerar samma hjärtlösa synsätt på hushållens ”elberoende”. Att elräkningens belopp till ca 50% består av skatter verkar inte spela någon roll för statsmaktens indrivare. Framtiden I en dramatisk situation med ökande priser kommer det att förfärdigas en stor mängd prisprognoser. Banker, konsultföretag, riksdag och regering och marknadens aktörer kommer att uttala sig om framtiden. När aktörerna tar del av sådana och ser att priset för exempelvis olja antas tiodubblas inom ett fåtal år, vilket var fallet efter 1973 års oljekris, kommer förbrukarna att dra slutsatsen att en sådan framtid inte är acceptabel, man har inte råd att betala sådana priser och man kommer att söka alternativ. Man investerar sig ur krisen, med eller utan teknologiskifte. De höga oljepriserna i samband med 1960- och 70-talens energikriser utlöste också en febril verksamhet i västvärlden för att minska oljeberoendet. I Sverige byggdes kärnkraften ut, i Europa byggde man kärnkraft (framförallt i Frankrike, Belgien, Schweiz, Spanien och Tyskland) och naturgasnät, framför allt med naturgas från Nordsjöfälten. Europeiska olje- och kolförekomster utvecklades också, inte minst i Norge. På samma sätt kommer sannolikt nya teknologier att utvecklas och byggas som tillfredsställer Sveriges och Europas behov av säker, billig och planerbar el. Vad exakt det blir är svårt att veta. Blir det ny kärnkraft? Små modulära kärnreaktorer? Mycket talar för det. Fusionskraft och Thoriumreaktorer? Kanske, men förmodligen längre fram. De ”hållbara” energikällor som just nu är en vogue kommer sannolikt också att leverera ett bidrag även om det blir relativt blygsamt. Den stora frågan för Sverige är om man ska eller rent av blir tvungen att bygga ut fler älvar. Såväl Storbritannien som Frankrike har nyligen aviserat en massiv utbyggnad av kärnkraften. I Storbritannien är man ställd inför en omfattande samhällskris, i Frankrike upplever man ett mycket starkt folkligt motstånd mot vindkraft. Tills realism återvänder i svensk och europeisk energipolitik kommer vi emellertid att kämpa med elkrisen. Det som är särskilt bittert är att denna energikris är helt onödig, skapad av inkompetenta politiker och andra makthavare som låtit ideologi styra över förnuftet. u Referenser 1. Bijens Gert, Konings, Joep et Vanormelingen Stijn, 2018. The impact of electricity prices on jobs and investment in the Belgian manufacturing industry, Vives Policy Paper, Kuleuven. 2. Edward A. Hudson Dale W. Jorgenson, 1978. Energy Prices and the U.S. Economy, 1972-1976. LKABs Kulsinter- och Anrikningsverk i Kiruna. Foto FredriC alm / lKaB 60 Nordisk Energi 6 2021