Nordisk Energi 1
VÄTGAS Att använda vätgas i gasturbiner är heller
inte problemfritt. Vid förbränning med luft/vätgas bildas stora mängder NOX (kväveoxider) som är giftiga gaser som ingen önskar längre. Att rena avgaserna kostar också energi och sänker verkningsgraden ytterligare. Återstår att använda bränsleceller men även dessa har en verkningsgrad på bara ca 50%. I vilket fall som helst blir den sammantagna verkningsgraden för hela systemet el – vätgas – el i bästa fall 25 - 30%. Detta innebär att det för varje kWh reservel åtgår tre till fyra kWh att producera. Ingen lysande förutsättning! Om nu elen för detta ändamål skall genereras av el från vindkraft fordras det rejäla överskott av el. Alla talar om att vätgas skall produceras när det blåser och då elen är billig (Vad nu billig är i sammanhanget). Men kommer det att göra det? formarna för vätgas behöver gå dygnet runt de flesta av årets alla dagar. Något överskott kommer inte att uppstå i sammanhanget. Den framtida förväntade maximala effektbehovet som prognoserats är ca 35 000 - 40 000 MW mot dagens 25 000 MW. Då vattenkraften, bara periodvis, kan leverera max 14 000 MW så måste vind kunna leverera 21 000 - 26 000 MW. Ser vi hur vinden blåser under de första 75 dagarna 2020 (jan – mars som var en blåsig period) kan man lätt identifiera dagar i rad då det är mycket stilla. Ett mönster som man kan förvänta sig kommer att upprepas i all framtid. Hur blåser vinden i Sverige? I figuren har vi sorterat vindkraftens effekt under 2020 från det största till det minsta värdet för årets alla timmar. Den totalt installerade effekten var knappt 10 000 MW i slutet av 2020. Källa: SKN -statistik 2020 Källa: SKN statistik 2020 Vi kan här se att vindkraften producerar mer än 6000 MW bara under 1000 timmar på ett år men producerar mindre än 2000MW mer än 3000 timmar av året och för ca 1000 timmar på året producerar vindkraften mindre är 10% av sin installerade effekt. Medelvärdet är ca 3400 MW. Man skulle önska att man kunde spara el när vinden blåser för fullt och konsumera den när det är stilla. Att göra det med hjälp av vätgas ser mer än dystert ut då det går åt 3 - 4 gånger så mycket el att producera för att kunna lagra el. Om vindkraften då skall leverera 21 000 MW med 25% verkningsgrad skulle de installerade effekten behöva vara 80 000 MW eller motsvarande 13 000 vindkraftverk á 6 MW mot dagens 4800 vindkraftverk. Då återstår bara att anskaffa reservkraftverk som går på naturgas eller olja och de kraftverken släpper då ut CO2 och det var ju precis vad vi vill undvika. Jag tar inte upp batterier här som alternativ då det är utrett i många avhandlingar att de endast kan täcka upp till max något dygn som resurs. En försiktig uppskattning skulle vara att det behövs 5000 MW reserveffekt, om vi antar att vi kan importera resterande effekt, vilket är tveksamt, för då det inte blåser i Sverige blåser det heller inte i Finland eller Danmark. 5000 MW skulle motsvara sju stycken reservkraftverk stora som Karlshamn på ca 700 MW stycket. Reservkraftverk som också måste stå i stand -by-läge hela året då man inte vet när vinden mojnar. Likväl kommer det att behövas cirka 8000 - 9000 nya vindkraftverk I ovanstående figur ser man att effektöverskottet inte räcker till alls för att fylla ut underskottet. Det behövs 3 - 4 gånger mer el. Det är bara en chimär att det kommer att finnas massor av billig el. Det gör det inte mer än 1000 - 1500 timmar per år. Den vätgas man kommer att behöva producera behövs för bl.a. stålframställning, ammoniak, konstgödsel, till fordon mm. Behovet blir enormt! ProduktionsplattNordisk Energi 6 2021 på cirka 6 MW stycket beroende på var de ska stå. Då tillkommer alla kostnader för nät, transformatorstationer, reglerutrustning för reaktiv effekt, svängningsmassa, frekvensstabilisering mm. Vi talar om ett helt nytt energisystem. Det är inte bara att ersätta kärnenergi med vindenergi. Det är att bygga något helt nytt, som har samma prestanda som det gamla fast producera mycket mer el-energi. Det blir inte billigt. Enligt Swecos rapport, ”100% förnybart”, är kostnaderna uppskattade till 1500 miljarder. För motsvarande peng får man 15 - 20 nya kärnkraftverk och vi skulle kanske behöva 6 - 8 på sikt. Att vätgas skulle bli en backup till kraftnätet för vindkraftens tillkortakommande kan vi nog lägga i lådan för rosa önskedrömmar och att vindkraft blir billig är en chimär. Att avskaffa kärnkraften och byta till vind blir således inte dyrt – det blir EXTREMT DYRT! Kärnkraft är bättre, billigare och stabilare. Måtte den inte avvecklas utan utvecklas. u 95